Hoppa till innehåll

Nr 265

Moln över Marskratern Charlier

Tycho Brahe-observatoriets prao denna vecka, Marcus Nagy från Eslöv, fick syn på en riktigt spännande sak: Att det stormar på Mars, speciellt över en krater uppkallad efter C V L Charlier!
Vår gamle lundaprofessor Charlier har både krater på månen och krater på Mars, och NASA:s Photojournal har i dagarna skickat ut denna bild på molnigheten över ena delen av Marskratern:

Var i kratern molnen drar fram, framgår ur denna bild.

Moln på Mars är i och för sig ingen sensation. Ibland kan ju till och med betraktare från jordytan i sina teleskop se att Marsytan är oåtkomlig på grund av sandstormar, som rasar på planeten,
Charlier-kratern är drygt 10 mil tvärsöver och är välkänd för sina stormar och sina sandiga dyner som på vintern toppas av frusen CO2och H2O .

Man kan undra hur framtida meteorologer ska berätta om vädret på Mars.
”Utsikter för kratern Charlier. Växlande till frisk vind. Risk för sandstorm. Varning för sjöfarande.”

Mystiska Fermi-fynd

I Fermi-satellitens nya katalog över 1873 gammakällor anses runt 600 objekt vara direkt ”mystiska” och oförklarliga. Deras position sammanfaller inte med några  objekt i Vintergatan eller annorstädes.
En förklaring skulle kunna vara denna: Att det vi ser är de första synliga bevisen på mörk materia. Om två mörk materia-antipartiklar kolliderar, förintas dessa och orsakar gammastrålning.

Jodrell Bank som  frimärke

Det brittiska postverket har släppt en ny kollektion frimärken som följer det engelska alfabetet,  från A till Z. Bokstaven J har reserverats för detta frimärke med radioastronomins Mekka Jodrell Bank som motiv:

Orioniderna toppar snart

21-22 oktober är Orioniderna i farten som värst. Dess meteorer är restpartiklar efter Halleys komet.

Galaxhop med två svansar!

På hemsidan för RAS (Royal Astronomical Society) finns just nu nedanstående, tycker jag, spektakulära bild: En så kallad kompositbild – flera bilder i olika våglängder läggs över  varandra – med två röntgensvansar utgående från galaxhopen Abell 3627.
Röntgendokumentationen kommer ursprungligen  från sonden Chandra X-ray Observatory.
Galaxen ESO 137-001 ligger i svansens spets. Den ljusare svansen, bakom,  är formidabla 320 000 ljusår lång (= minst tre ggr Vintergatan!).
Tillkomsthistorien? Från början kall gas från ESO 137-001 med en temp på 10°K ”förångas” på vägen mot galaxhopens centrum,  och tempen rör sig då omkring 10 miljoner grader.
Att det blir två svansar av dessa interaktioner beror sannolikt på att ESO 137-001 innehåller/innehållit två spiralarmar.
Abell 3627 är en superhop av galaxer och anses ligga i närheten av centrum för ”The Great Attractor”. Avståndet från oss är  cirkus 220 miljoner ljusår.

Röntgenbilden från Chandra är i blått. Instrumentet Southern Astrophysical Research (SOAR) Telescope i Chile svarar för den visuella bilden i gult och H-alfa i rött.

Tack för uppmärksamheten

Vi ses om inte förr så nästa gång.

Lämna ett svar