Hoppa till innehåll

Nr 266 2011

Ubåtar och astronomi – omöjlig ekvation?

Vi satt och spekulerade och funderade. Undervattens-astronomi – hur möjligt/omöjligt är det?
Vi har ju neutrinodetektorer på sjöbottnar i världen, och varför skulle inte forskningsubåtar kunna förses med instrumentering för att fastställa viss kosmisk strålning på några hundra meters djup?
När den tanken väl var ”sjösatt” började jakten på nätet, och den ledde snabbt fram till – Uppsala1
I lärdomsstan vid Fyris finns ett antal materialforskare vid  Ångströmlaboratoriet och där, knuten till Ångstrom Space Technology Centre (ÅSTC), arbetar en framåtsyftande forskare och  tekniker vid namn Jonas Jonsson. Jonas, som jobbat med NASA tidigare,  har utvecklat en verklig ”miniubåt” på några decimeter med uppgift att ge sig in i undervattenshålor  och springor för att utforska t ex isolerade polar- och glaciärfickor eller sjöar som Vostok-sjön under den massiva polarisen. Studier som kan bidra till  vår förståelse av hur livet uppkommit och utvecklats och hur oförstörd jordisk miljö ser ut.

Oljeletare lär redan använda sig av tekniken.
Kan dessa miniubåtar typ ROV (Remotely Operated  Vehicles) utforska jorden kan de även utforska andra planeters inre i solsystemet. Det handlar om ny materialforskning, om skrov som ska hålla för enorma tryck och extrema minustemperaturer.
En prototyp är  20 cm lång och 5 cm bred och kan packas med diverse mätinstrument och sändningsmöjligheter. Med dagens nanoteknik är ingenting omöjligt.

Jupiters månen Europa med dess förmodade inre av flytande vatten, är ett tänkbar framtida mål för den här sortens miniatyrteknik, Men en sådan NASA/ESA-mission förutsätter ytterligare teknikutveckling. Hur matchas Europas yttemp på -160 gr C? Hur pareras Europas sannolikt skarpt sura och frätande vatten?
Vi pratar ibland om ”the last fronter”, den sista gränsen. NASA har tidigare – innan den ekonomiska krisen – funderat ut system för hur en rymdfarkost ska kunna sändas till Europa (”Europa Astrobiology Lander”) för att där landa och sen borra sig genom isen ner till Europas innanhav. NASA-modellerna förutsätter ofta stora skrymmande aggregat – Uppsala-modellen är mer smidig och  up-to-.date med  den senaste utforskningen inom MEMS (Micro-Electro-Mechanical Systems).

”Ubåtsastronomi” är i alla händelser ett fascinerande ämne på gränsen till pur science fuction eller snarare technical fiction..
PS.

Torsdag kväll 20 oktober arrangerar vår papaplyorganisation Svenska Astronomiska Sällskapet en träff i Oskar Kleins auditorium (AlbaNova, Roslagstullsgatan 21, Stockholm) på temat:
”Astrobiologi och marin geokemi – hur hänger det ihop?”

Nils Holm, professor i  marin geokemi. söker liv  på och under havsbotten —  samt på andra planeter.
Dumt att missa! Tack till Christian Vestergaard för påminnelsen.
Fritt inträde. Startar kl 19.00.

ROSAT:s krasch närmar sig

I skrivande stund berättar denna webb, Aeropace-sajten Center for Orbital and Reentry Debris Studies, att ROSAT-satelliten, uppsänd 1990, kommer att krascha kl 06:40 UTC 23 oktober +- 30 timmar.
Om jag studerar världskartan noga kommer smällen att ske syd Sverige i bästa/värsta fall.
När det gäller rymdskrot, förmedlar Aerospace denna pedagogiska bild. Nån av prickarna bör handla om det  verktyg som Christer Fuglesang tappade där uppe under en rymdpromenad.

Upphitttat av ESO: Nya klothopar!

Två helt nyupptäckta klothopar (”klotformiga stjärnhopar” hette det förr) har lagts till på listan över Vintergatans dryga 150-tal kända klotformiga stjärnhopar. De upptäcktes i nya bilder som tagits med ESO:s kartläggningsteleskop VISTA som en del av ett projekt som kallas VVV.
Denna kartläggning har även upptäckt den första stjärnhopen som ligger långt bortom Vintergatans centrum. Dess ljus har färdats rakt igenom gasen och stoftet i Vintergatans hjärta innan det når oss.

Fakta om stjärnhopsjakten i sammanfattning:
*  Det starka skenet från klothopen UKS 1 dominerar högersidan i den första av de nya bilderna
*  En ljussvagare klothop VVV CL001 framträder som en liten klunga av stjärnor i bildens vänsterhalva.
* Samma forskarteam har även hittat fram till VVV CL 002,en liten och ljussvag stjärnklunga som kan vara den klothop som ligger närmast Vintergatans centrum.
* En annan stjärnhop, vars upptäckt nyligen offentliggjorts. heter VVV CL003 och tycks vara öppen hop som ligger i riktning mot Vintergatans hjärta, men mycket längre bort: 15 000 ljusår bakom galaxens centrum.

* Ur Robert Cummings svenska pressmess från ESO framgår att en fascinerande möjlighet är att VVV CL001 och UKS 1 ligger i omloppsbana runt varandra. Det skulle göra dessa stjärnklungor till Vintergatans första dubbelklothop! Men det kan också handla om en optisk effekt, att de ligger nära varandra rent skenbart på himlavalvet.
Den som kollar pressmesset får som vanligt veta BETYDLGT MER än vad jag kan återberätta.

Herschel även en skicklig teleskop-nasare!

William Herschel var inte bara en skicklig observatör och teleskopmakare: Han var också en skicklig entreprenör, som gärna gjorde teleskop till andra – och sålde dem med hygglig  förtjänst. Det förstås av en artikel av John Tracy Spraight i Journal for the History of Astronomy, som kom härom året och som bar titeln:
”For the good of astronomy”: the manufacture, sale, and distant use of William Herschel’s telescopes
Bland köpare fanns både kung George III, Katarina den Stora av Ryssland, den spanske ambassadörern, universitet, astronomkolleger i UK och Europa, premiärministern William Pitt m fl.

Spraight poängterar att William Herschel precis som Galleo Galilei gärna sålde teleskop till andra för att hans egna observationer (i Herschels fall hans observationer av dubbelstjärnor och nebulosor) skulle konfirmeras.
Herschel-teleskop i Sverige? En klassisk 7-fotsreflektor, en av stapelvarorna i sortimentet, såldes till Stockholms observatorium 1788 för 31 pund och 10 shilling.

Dagens planetrekord

LkCa 15 b tar sig upp överst på listan över de yngsta exoplaneter som nånsin har observerats. 5 ggr yngre än tidigare rekordhållare, meddelas det från säker källa.

Slutligen…

.. tackar vi som alltid för uppmärksamheten och för att just du tagit dig tid att surfa in om W-bloggen. Det vi skriver är (nästan) aldrig illa men´t.

Lämna ett svar