Hoppa till innehåll

Nr 269 2011

Astronomi i skolan – en dyster lägesrapport

Marcus Nagy från Eslöv är vår förste prao nånsin på Tycho Brahe-observatoriet, och det är klart att jag är nyfiken på vad denne unge entusiast tycker om astronomundervisningen i skolan. Marcus går nu i nian och hoppas på gymnasieplugg på Rymdgymnasiet i Kiruna. Vi håller tummarna.
Om vi bortser från självklara krav på att varje skolas NO-pedagoger ska ha tillgång till ett teleskop och att varje naturvetarklass en gång per läsår ska besöka ett planetarium och i våra krokar ABSOLUT Tycho Brahe-observatoret – vad tycker Marcus?
Bilden är inte ljus:
– Böckerna vi har i skolan är för gamla när det gäller astronomin, det står bara om vad vi visste om rymden för kanske 20-30 år sen. Nu kan vi så mycket mer om rymden att en hel bok hade kunnat skrivas bara om det.
– Vi har dåliga bilder och ibland inga bilder alls som vi får se av rymden.
Enligt Marcus hastar man alldeles för snabbt förbi astronomiområdet i undervisningen:

– Detta är ett fel eftersom astronomin är något som är mycket större nu och påverkar folk mer nu och därför bör dessa områden vara större än några lektioner totalt.
Marcus tillägger:
– När vi snackar om akustik eller något annat inom fysik får vi göra olika experiment. och såna upplevelser är viktiga. Men astronomin verkar inte ha fått den uppmärksamhet som vetenskapen borde få genom att eleverna får bruka ett teleskop eller besöka ett planetarium.
– Orsaken?  Om jag förstår det rätt är det pengarna, som skolorna får av kommunen. som
inte räcker till.
Men skolorna har också, som Marcus påpekar, en egen prioritering över medlen, och där ser Marcus en grend: Att NO halkat efter.
– Vi har mer eller mindre bara gammal utrustning när vi ska göra experiment inom fysik. Detta kan påverka hur man lär sig, kan jag tycka.
På en pukt kan dock Marcus se en positiv sak:
– Vi har  en bra lärare!
Vi får hoppas att den nya läroplanen ger lite mer muskler till astronomiundervisningen och NO-pedagogerna framöver.

ROSAT på väg ner

Det kan inte handla om många timmar innan den tyska röntgen-satelliten ROSAT störtar (detta skrivet lördag e m). På spaceweather.com-sajten finsn, som väntat, flera bra bilder. Som detta höstliga motiv fångat av Dennis Mammana:

Jag kan inte räkna dem alla!

Just nu råder rena kaoset i räkningen av bekräftade exoplaneter. Kan den senaste siffran stämma? 687 planeter runt 474 stjärnor – i vår avkrok av Vintergatan?
Och minst 1200 Kepler-kandidater är på utredning.

Ensamt geni

En variant av en historia som ursprungligen handlade om US-presidenten Thomas Jefferson:
Det har aldrig varit så många genier församlade runt ett matbord som när Albert Einstein åt  ensam hemma.

Blasaren PKS 1510-089 för väsen

Blasarer är några av universums mest utmanande objekt, deras variabla jetstrålar råkar vara riktade mot oss och utgår från svarta hål och ackretionsdiskar i avlägsna, aktiva galaxkärnor, förkortade AGN. De för väsen över hela spektrumet, från radiospektrumet över de visuella  till UV-, röntgen- och gammadelarna.
Ett praktxempel är PK 1510-089 (rödförskjutning 0,361) med dess kraftiga synkrotronstrålning. Jetarna utstrålar partiklar i nästan ljushastighet, vilket  per automatik betyder att vi tvingas röra oss i den einsteinska begreppssfären. Och här göre vi amatörer oss icke besvär!
Yrkesastronomer rapporterar nu via The Astronomer´s Telegram om kraftigt ökad aktivitet i radioområdets mm/cm-band. Det handlar rentav om rekordhög utstrålning.
Observationerna sker bl a med den stora tyska 100-metersantennen vid Effelsberg och IRAM:s 30-metersdisk i spanska Sierra Nevada.

PS.

När jag ovan påstår att blasarer inte är något för amatörer, pratar jag bara om mig själv. AAVSO har ett bevakningsprogram av ett antal av dessa högenergrika objekt, varav några är så ljusa som 11-12 app magn.

Tre år med NASA:s Mars Rover

Det är Lars Olefeldt som jagar intressanta filmsnuttar på nätet för W-bloggens räkning och som hittat fram till en treminuters kortis om Mars Rover Opportunitys tre år på den röda grannplaneten. Rovern tog sig under tre år mellan kratern Victoria till kratern Endeavour, en färd på drygt  två mil.
Mycket intressant att ta del av det uppgraderade ljudet från rovern!

* Opportunity har parkerat vid Endeavour-kratern, där den fortsätetr jobba.

* Systerrovern Spirit körde fast i fjor och slutade fungera.

* Senare i år drar en ny NASA-mission på väg mot Mares med målet att iaugusti 2012 landsätta en, större och effektivare rover kallad Curiosity.

Jupiterfotograf  på Filipperna

Christopher Go från Cebu, Filippinerna är en av världens bästa jupiterfotografer, tipsar W-bloggsspanaren Christian Vestergaard.

Sajten är här:

Helgvila? Knappast!

Händer något i helgen, återkommer vi naturligtvis. Ha det bra! Håll utkik efter ROSAT. Splitter kan dimpa ner vid en plats nära dig.


Lämna ett svar