Hoppa till innehåll

Nr 278 2011

Helgpyssel:

Gissa vem som är astronomen!

W-bloggens nätspanare Christian Vestergaard har hittat detta exempel på olika sorters ”solbränna” beroende på viken hobby eller sport vi idkar:

Det är en rolig bild, men mitt i alltihop finns här en poäng:
Personligen är jag enormt försiktig med  att utsätta mig för intensivt solande på sommarhalvåret. Jag gillar hellre att sitta under en parasoll och sippa en drink eller grogga. Jag kan, som alla astronomiintresserade, för mycket om solljusets UV-farlighet.
Det skulle aldrig falla mig in att åka till holmarna och bara lägga mig i timmar på beachen och grillas. Det är direkt idiotiskt!
Solen är vår vän – i försiktiga doser.
Västeuropéens solande är ett resultat av en märklig ”social konstruktion”, som väl måste ha med vår ökande fritid att göra och att de flesta av oss  lämnat det hälsobringande jordbrukslivet utomhus bakom oss.

På gång: 2005 YU55

8 november kl 23:28 UT kommer denna  lilla himlakropp oss som allra närmast, 319 000 km – innanför månbanan.
Asteroiden är 400 m tvärsöver och ovanligt rund i formerna, enligt radarmätningar från Arecibo-disken.
NASA/JPL förmedlar denna animerade karta från skeendet 8-9 november. Fort går det undan!
Path of asteroid 2005 YU<sub>55</sub>

Asteroiden väntas enligt vissa banberäkningar komma i obehaglig närkontakt med Venus 2029.

Veckans världsrekord

Från NASA:s  Gamma-ray Space Telescope inrapporteras att den – hittills – yngsta millisekund-pulsaren hittats. Den bär katalogbeteckningen PSR J1823−3021A och ligger i NGC 6624, en klothop 27 000 ljusår bort i Vintergatan (i stjärnbilden Sagittarius/Skytten).
Klothopen har en ålder på runt 10 miljarder år – men millisekundpulsaren är bara 25 mlljoner år gammal. Klart överraskande.
Flera av Fermis drygt 100-talet nya pulsar- och millisekundpulsarfynd roterar 10 000-tals ggr i minuten.
.
Klicka på bilden ovan kan du se detaljerna i inforutorna. Gröna rutan markerar den superunga millisekundpulsaren.

Tokyo kan ses från Pluto och Eris

Två astronomer på Harvard, Avi Loeb, Edwin Turner, har kommit på att om det finns intelligent liv där ute, måste deras städer vara upplysta på nätterna, och detta bör vi i tidens fullbordan kunna upptäcka. Enligt deras beräkningar borde  t ex Tokyos nattupplysta himmel kunna detekteras redan i dag från Kuiper-bältets isiga dvärgplaneter.

Arvet efter Alfvén

Var står egentligen pionjären Hannes Alfvén och hans plasmakosmologi i dag? Christian Vestergaard har rotat fram en intressant plasmasajt. Jag återkommer!

Helgfrid önskas!

Snart är den här på vettig kvällstid – vinterns vackraste stjärnbild. Stjärnbilden som har – nästan – allt!

Lämna ett svar