Hoppa till innehåll

Nr 283 2011

Sista utrop för LIV-mötet på tisdag

På tisdag kväll 15 november – obs. med start k 18.30 – möts vi i de nya lokalerna på Tycho Brahe-observatoriet, i ett samarrangemang mellan oss i ASTB och LIV som i Litteraturens vänner i Skåne.
Det är första gången vi i Oxie genomför ett sådant ”crossover”-möte mellan natur, kultur och litteratur.
Ett 40-tal LIV-medlemmar kommer och själva blir vi en tio-femton ASTB:are. Kaeth Gardestedt, ordförande i LIV, har beställt specialmackor till pausen. Kostnad: 60 kr. Kaffe/te för de som vill.
Programmet finslipas just nu. W-bloggredaktören lovar berätta om August Strindbergs astronomiintresse, speciellt hans synpunkter på Nova Persie 1901, skådespelaren och regissören Arne Strömgren kommer att gestalta ett antal astronomiska texter, Tora Grave berättar om sin sf-bok och sina kommande litterära experiment och så kommer Bertil Falk att gå på djupet med sitt stora sf-historiska projekt om svensk sf förr, då och nästan nu.
Välkomna!

Lemaître var först på det

Amerikanerna spänner gärna musklerna när vi pratar om 1900-talets stora astronomiska genombrott tack vare 2,5-meters teleskopbamsen på Mount Wilson, det slutliga påvisandet av galaxvärlden och universums expansion. Edwin Hubble = Mannen som fastslog universums utvidgning. Punkt, slut.
Men var det verkligen så?
En astrofysiker vid namn Mario Livio, knuten till Space Telescope Science Institute, kastar grus i maskineriet. Prioriteringsstrider är inte ovanliga inom naturvetenskaperna, och inte ens Hubble är sakrosankt. För redan två år före Hubble fastslog att ju längre bort galaxer är från en betraktare, ju fortare rör de sig, ergo universum expanderar, hade jesuitprästen, kosmologen och astronomen Georges Lemaître kommit upptäckten på spåren och hans numeriska värde på expansionshastigheten låg inte långt från Hubbles.
Georges Lemaîtres forskning byggde på mätningen av 42 ”nebulosor” och publicerades på franska i  Annales de la Société Scientifique de Bruxelle, som ingen läste, i alla fall inte Californien-astronomerna. När artikeln översattes till engelska och publicerades i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society (MNRAS) 1931 uteslöts partiet från originaltexten med just Lemaitres numeriska värde.
Artikeln översattes av Lemaître själv, inte Sir Arthur Eddington. Eller så var ett bitvis gemensamt översättningsarbete.

Konspirationsteoretiker har naturligtvis  undrat vad som låg bakom, Var Hubble själv involverad i en sorts mörkläggning?  Livios arkivgranskning av brev visar att det var Lemaître själv som gjorde den famösa strykningen!
Lemaître till redaktionen för MNRAS:
”I did not find advisable to reprint the provisional discussion of radial velocities which is clearly of no actual interest, and also the geometrical note, which could be replaced by a small bibliography of ancient and new papers on the subject.”
Livio konstaterar:
”Lemaître’s letter also provides an interesting insight into the scientific psychology of some of the scientists of the 1920s. Lemaître was not at all obsessed with establishing priority for his original discovery. Given that Hubble’s results had already been published in 1929, he saw no point in repeating his more tentative earlier findings again in 1931.”
När jag rotar i mina egna källor, visar det sig att Edwin Hubble inte ens nämner Lemaîtres namn i sin klassiker The Realm of the Nebulae (1936) men att  i standardverket  Man discovers the galaxies av R Berendzen, R Hart och D Seeley (1984) noteras att Lemaîtres 1927-artikel ”was ovwerlooked by other scientist” och att det var Eddington personligen  som såg till att artikeln så småningom flöt  in i MNRAS.
Den som skummar nätet, upptäcker att det har stått en hel del om saken faktiskt genom åren. Bl a fann jag denna info från 2007 på en Discover Magazine-blogg, där vi kan se skillnaden mellan engelsk  och fransk text:

Notera att även den svenskamerikanske astronomen Gustaf Strömberg/Stromberg spökar i debatten.
Abbé Lemaîtres historiska artikel hette Un Univers homogène de masse constante et de rayon croissant rendant compte de la vitesse radiale des nébuleuses extra-galactiques och finns naturligtvis på det fantastiska nätet, thanks to NASA. Det är bara att gå in och plocka upp en pdf-version.

Oro på solen

Tack till Christian Vestergaard, som tipsat om aktualiteter på solen. Många solfläckar är på gång just nu, och några har orsakat massiva koronautbrott som dessa dagar kan störa jordklotets sköra magnetosfär. Granna norrsken kan nästan garanteras!

Transient på svenska

Astronomin haglar av nya, svåröversatta begrepp. En transient eller ett transient event t ex – hur ska det bäst översättas? Tack till proffsastronomerna Robert Cumming, Onsala, och Magnus Axelsson, AlbaNova, Stockholms universitet.
Var vi landar vet jag inte men vi är rörande överens om att det handlar endera
* om något kortvarigt och icke-regelbundet – en uppblossning eller utbrott-… ’kortvarigt uppblossande källor’ eller ’kortvariga fenomen’ (RC)
* ’tillfällig’ eller ’övergående’ beroende på det fenomen man vill beskriva” (MA).
– För en supernova ligger nog ’tillfällig’ närmast till hands. ’Kortvarig’ är inte heller så dumt. ’Transient’ tycker jag inte det finns behov av att införa i det svenska språket
– Det är en intressant frågeställning, och det vore väldigt bra om vi kunde komma fram till ett prejudicerande beslut som stöd för framtida skrivande!, menar Magnus.

Hur många galaxer i universum?

Det finns folk som räknat på hur många galaxer det finns i det observerbara universum. Dagssiffran är denna:
170 miljarder galaxer = 1,7 × 1011 = 170 000 000 000.

Det är en rund och bra och begriplig siffra jämfört med Sir Arthur Eddingtons beräkning av antalet partiklar i vårt universum:
NEdd = 15 747 724 136 275 002 577 605 653 961 181 555 468 044 717 914 527 116 709 366 231 425 076 185 631 031 296.

Innan jag önskar god helg…

… så visst har vi som är stjärngalningar det kul nästan hela tiden. Take care!

Lämna ett svar