Hoppa till innehåll

Nr 296 2011

Observatoriet i Slottsparken fyller 100 år

Det var i december 1911 som kockumiten och amatörastronomen Lars Björkegren kunde öppna sitt observatorium på ön Fågeldammen i Slottsparken, Malmö.
* Björkegren drev observatoriet efter våra principer i dag på TBO: Det var fritt fram för allmänheten – och det var gratis.
* Observatoriehuset var åttakantigt med en diameter på 3,5 m och en rund kupol. Här inne hystes en 15 cm:s refraktor med 2,7 m:s brännvidd.
* Observatoriet blev en mycket uppskattad attraktion för både vuxna och skolungdomar.

* Dock: Björkegren fick nytt jobb i Stockholm, och han erbjöd därför stan att köpa observatoriet för 2 500 kr – trots att hans omkostnader uppgått till 4340 kr.

*  Björkegren fick NEJ! på sin framställan, stadsfullmäktige avslog begäran i mars 1916 och sen såldes observatoriet till Danmark (till vem?) och nedmonterades i september samma år.
* Vykort med observatoriet – bild kommer i endera nr av W-bloggen – visar att det såg riktigt proffsigt ut, och observatoriet blev också ett populärt utflyktsmål inte minst för barnfamiljer.

* Läget kan ingen ha klagat på den gången. Malmö var inte utbyggt sydvästut ännu, t ex. Och varken Turning Torso eller Kronprinsen  störde utsikten heller.

Även exoringar på gång

Har vi sagt A, det vill säga exoplaneter, får vi också säga B, alltså exomånar, och nu måste vi också säga C – exoringar!
De brasilianske astronomerna  Luis Ricardo Moretto Tusnski och  Adriana Valio diskuterar i en ny rapport temat ”Transit model of planets with moon and ringsystems”.
Det enda som är riktigt säkert i dagens astronomi är följande: Det som är teoribildning i dag är rena rama verkligheten i morgon!

T Pyx  kollas extra noga

Senaste nytt om T Pyx, den rekurrenta novan, finns här. Efter 45 års tystnad började novan röra på sig igen i år, och det har varit full fart hela året både över  stjärnan och observationerna.
AAVSO fortsätter bedriva sin ”kampanj”, trots att ljusstyrkan avtagit, och proffsastronomerna har kopplat in de stora aggregaten.
T Pyx är binär och består av en stjärna med solens natur och av en aggressiv  vit dvärg med starkt magnetfält. Dvärgstjärnan suger åt sig mer och mer materia och anses av många vara en av de ”farligaste” supernovakandidaterna p g a dess närhet till vår sol (drygt 3 000 ljusår, olika uppgifter cirkulerar).

På HST;:s hemsida finns denna bild med fakta om systemet:

Bilden t v kommer från jorden, från ett i Chile baserat ESO-teleskop, bilden t h  är från Hubbles rymdteleskop HST.
Den till synes relativt  fina och jämna nebulositeten t v upplöses vid närmare granskning av rymdteleskopet i flera hundra ”bubblor” inom en sfär på 1 ljusår i diameter. Bubblorna är det synliga beviset på att det hela tiden kokar och fräser här.
Fotocredits: Mike Shara, Bob Williams och David Zurek (Space Telescope Science Institute); Roberto Gilmozzi (European Southern Observatory); Dina Prialnik (Tel Aviv University); och NASA.

Europa i full nattbelysning

Veckotidningen Tempus har ett flott omslag på sitt senaste nummer – Europa i nattbelysning, fotat av någon satellit.
Hade inte tidningen varit så bra så hade jag gnällt på europeiskt slöseri med ljus och en alltmer tilltagande ljusförorening i vår världsdel.

Rymdkonsten på frammarsch

Space art är en konstart som fått luft under vingarna sedan rymdfarten tog fart på allvar och vår tids stora teleskop kom igång med sina program. Flera rymdfartsorganisationer håller sig med egna space artists, som illustrerar nya upptäckter.
Utan att lägga några djupsinnigare genusperspektiv på rymdkonsten så pekar Christian VestergaardMarilynn Flynn, som gör slagkraftiga spacebilder med oväntade utblickar. Som denna – klicka på bilden!!! – på Centaurus A (”radiogalaxen”) från en tänkt glaciärtäckt planet i den intergalaktiska rymden:

1 advent rundas härmed av…

… och vi tackar för uppmärksamheten och fortsätter ett stilla liv under kosmos skyddande tröstfilt.