Hoppa till innehåll

Nr 302 2011

På önskelistan inför 2012: En praktfull komet, tack!

Intresset för vad som sker på himlavalvet följer en sorts sinuskurva. Är det mycket ”på gång” ökar allmänhetens nyfikenhet. Nästa år får vi hoppas på draghjälp av Venuspassagen, och kanske dyker en och annan oväntad ljusstark komet upp. En supernova som kan ses för blotta ögat är inte heller fel. Önskelistan är lång (se nedan).
Så här skildrade tecknaren Nadar i Petit Journal pour Rire kometvurmen 1860.

Takåsarna i Paris befolkades av massor av vanliga parisare med kikare och amatörastronomer, som spanade in den stora kometen. Kometen syntes i juni och juli och utforskades bl a av kometkännaren Ernst Tempel.
Överhuvud taget syntes många kometer åren runt 1860.
En önskelista från min sida ínför 2012:
1. Supernova/nova i Vintergatan, väl synlig för blotta ögat på norra stjärnhimlen.
2. Stor komet med gigantisk svans.
3. Meteoritnedfall på min bakgård.
4. Oväntad NEO som snuddar jordklotet.
5. Kraftig CME på solen med  efterföljande spektakulärt norrsken över södra Skandinavien.

6. Elavbrott i ett par timmar som gör det möjligt för malmöborna att se Vintergatan.
7. Mikrob hittas på Mars.
8. Exoplanet runt solliknande stjärna med jordens storlek, massa och solavstånd – och vatten.
9. Bevis för multiversum-teorierna.
10. Paradigmskifte, t ex genom upptäckt av neutriner med dubbla ljushastigheten…

von Seth-tanke

Gamle kompisen, radiomannen. författaren Carl Magnus von Seth är säker på saken (hämtat ur hans nya bok Ja, minsann):
”Helvetet ingår säkert i kosmos.”

Caltechs exoplaneter

Med hjälp av bl a de bägge Keck-tvillingteleskopen på Hawaii och en noggrann bevakning av 300 stjärnor, lyckades Caltech-astronomerna i ett svep fånga in inte mindre än 18 nya exoplaneter. Christian Vestergaard lotsar mig direkt tlil Caltechs pressrelease, och ur den framgår följande intressanta fakta:

* Fokus sattes på ”pensionerade” A-stjärnor med massor >1,5 ggr solens.
* Doppler-effekten användes för att komma åt planeter, som får stjärnorna att oscillera i sina banor över himlavalvet.
* Ett resultat av de nya upptäckterna är att Jupiter-liknande planeter gärna trivs runt massiva stjärnor men också att deras banor tycks gå långt ifrån sina huvudstjärnor, åtminstone 0,7 AU.
* Planetbanorna är förvånansvärt cirkulära.
* Vad som får dessa gasjättar att INTE falla in i stjärnorna och förintas, är en utmaning för astronomerna, som har ganska klart för sig hur planetbildningen i sig går till där ute.

Universums storlek

Det är Lars Olefeldt, som tipsar om sajten bigfun.be, som bl a har ett par astronomiska inslag – t ex en pedagogisk svit bilder som visar universums storlek när vi hoppar från bild till bild.

M33:s spiralarmar

En ny forskarrapport visar att de så kallade GMC, ”giant molecular clouds”, följer magnetfälten ganska väl i M33-spiralerna. Fälten förankrar molnen.
Forskarna hoppas kunna finslipa sina observationer så småningom med hjälp av ALMA.
Mätningar av detla slag är lättare att utföra på en spiral som M33, som ligger en face mot oss,  än  i Vintergatan.

SAOB om glosan ”nebulosa”

Hur definierade gamla SAOB, Svenska Akademiens Ordbok, glosan ”nebulosa”? En koll visar på detta resultatet:
”NEBULOSA ne¹bωlω³sa² l. neb¹-, l. -ul-, r. l. f.; best. -an; pl. -or (SELANDER Årsb VetA 1837–41, s. 35, osv.) ((†) -er (äv. att hänföra till sg. nebulos) Frey 1847, s. 280, BREMER Hertha 464 (1856)); förr äv. NEBULOS, r. l. m.(?); pl. -er (se ovan). Ordet förekom förr äv. i den lat. pl.formen nebulosæ. SP 1792, nr 158, s. 4 (: Nebulosä). ConvLex. 3: 34 (1824). ( nebulosa1690 osv. nebulos c. 1878)
[jfr t. nebelfleck, nebel, eng. nebula, fr. (étoile) nébuleuse; av nylat. nebulosa (underförstått stella, stjärna), f. sg. av lat. nebulosus, dimmig, töcknig, till lat. nebula, dimma o. d. (se NEBULAR-)]
[NEBULOSA 0]
astr. töckenaktig (utanför vårt solsystem befintlig) bildning i världsrymden, stjärntöcken; numera om sådan bildning som vid observation icke upplöser sig i stjärnor, motsatt: stjärnhop; förr äv. innefattande stjärnhopar; äv. om den gasmassa (urnebulosa) varur vårt solsystem enligt nebularteorien utbildats.
Ljusa, mörka, oregelbundna nebulosor. Planetariska nebulosor, som i mindre instrument to sig ss. runda, planetliknande skivor. (Stjärnbilden) Kräfftan är bekant af een Nebulosa eller Liusstak, som han har mitt på sig. RÅLAMB 4: 6 (1690). Herschel har beskrifvit den bekanta nebulosans i Orion nuvarande utseende. CRONSTRAND Årsb VetA 1827, s. 10.
Dessa kalla himlakroppar, som, utan att själfva uppvärmas, insuga solarnas strålning, äro de så kallade nebulosorna eller töckenstjärnorna. ARRHENIUS Värld. 93 (1906). HimHavjord 1: 11 (1925). jfr GAS-, RING-, SPIRAL-NEBULOSA m. fl. – särsk. (i vitter stil) i jämförelser l. bildl. Den stora vestern, som står för mig lik en slags mytho logisk nebulosa. BREMER NVerld. 2: 151 (1853). Han ordnade den lösa nebulosa, som Finska konstföreningen var. AHRENBERG Männ. 5: 204 (1910).”

Vad får stryka på foten i stället?

NASA lyckades rädda – för ett år i alla fall – James Webb-teleskopet från att skrotas av den amerikanska kongressen. Priset är dock att andra prestigeprojekt skjuts fram i tiden eller helt skrinläggs, t ex WFIRST (Wide-Field Infrared Survey Telescope), LISA (Large Interfemeter Space Antenna) och IXO (Internationall X-ray Observatory).

Tracy skriver rymdpoesi

Tracy K Smith är en unik amerikanska, som väckt stor uppmärksamhet med sin lyrik som ofta tar utgångspunkt i kosmos, Helt klart inspireras hon t ex av Hubble-teleskopets bilder.
Hennes nya diktsamling, den tredje,  heter Life on Mars och har hyllats t ex i New York Times litteraturbilaga. Tracy har nyligen även intervjuats av den ”tunga” vetenskapstidskriften Nature.
I Life on Mars-samlingen ingår även dikter som har med hennes rymdforskande pappa och hans bortgång att göra.

Naturligtvis synar poeten även frågan om vi är ensamma eller inte i universum – om andra rymdvarelser funderar i våra banor rentav. En dikt på det temat går så här:

Perhaps the great error is believing
we’re alone,
That the others have come and gone —
a momentary blip —
When all along, space might be choc-full of traffic,
Bursting at the seams with energy we neither feel
Nor see, flush against us, living, dying, deciding,
Setting solid feet down on planets everywhere,
Bowing to the great stars that command, pitching stones
At whatever are their moons. They live wondering
If they are the only ones, knowing only the wish to know,
And the great black distance they — we
— flicker in.


Finns det nån svensk poet i dag som vågar närma sig himlavalvet?

Finalen till sist

Det blev en ovanligt lång blogg i dag, men nu är det slut för nu. Och om jag pausar ett par dagar, tror jag ni överlever ”radiotystnaden” i bloggosfären.
Keep smiling! Slutet är ändå nära.

Lämna ett svar