Hoppa till innehåll

Nr 304 2011

Total månförmörkelse på lördag

Samma dag som Nobelpriserna delas ut, äger en total månförmörkelse rum och den kan delvis ses i norraste Sverige.
Göran Strand, vår förnämlige astrofotograf stationerad i Östersund, konstaterar:
– Nästa gång vi har möjlighet att se en total månförmörkelse i Europa är först i september 2015.
Göra bifogar några bilder han tagit på tidigare förmörkelser. Passa på att njuta av naturens skådespel – det är gratis! – genom en skicklig astrofotografs kamera:




Totala månförmörkelser har flera estetiska sidor. Jag tycker det är helt fantastiskt att se hur månen t ex vandrar fram tryggt  i sin bana över himlavalvet med stjärnor så nära, och färgprakten – den rödaktiga tonen – är alltid lika imponerande.
Göran Strands blogg finns här – och här är hemsidan. En av hans senaste bilder gör mig som storstadsbo GRÖN av avund – den visar Vintergatan över jämtländsk miljö.

Mer information om lördagsförmörkelsen finns här – http://eclipse.gsfc.nasa.gov/OH/OHfigures/OH2011-Fig06.pdf

Venus-passagen – och andra passager!

Om exakt ett halvår, 6 juni 2012, är det dags för Venus-passagen, som delvis kan ses även på södra latituder i Sverige. Peter Linde briefade oss på senaste ASTB-möte.
Christian Vestergaard tipsar om senaste info  här,

Bl a berättas om att Hubble-teleskopet under Venus-passagen ska riktas mot månen, ja vår måne,  för att mäta den lilla, lilla ljusförändringen när Venus passerar över solskivan. Experimentet har betydelse för hur exoplaneter kan upptäckas och studeras.
En extrakrydda i passagernas historia är Merkurius-passager synade från – Venus! 18 dec 2012 äger ett sådant  fenomen rum nästa gång, och det är ju tänkbart att någon av Venus-sonderna kan riktas mot Merkurius den dan.
Den som lever 2084 kan få uppleva nått ännu mer spektakulärt – en jorden-passage observerad från Mars! Vid den tiden bör vi ha befolkat den röda planeten.

Jupiter enligt Pic-du-Midi

Pic-du-Midi-observatoriet i franska Pyrenéerna tillhör de europeiska klassikerna. Grundat på senare hälften av 1800-talet och genom åren uppgraderat med nya, allt bättre och allt effektivare teleskop, optik och sidoinstrument.
Jag hade en gång en pen friend bland solforskarna där men har – faktiskt – aldrig satt min fot på observatoriet. Av nån anledning har jag aldrig kommit  längre än till Nice och Cannes i dessa trakter..
Att Pic-du-Midi fortfarande levererar bevisas av senaste APOD med en vackert roterande Jupiter-glob, där vi kan följa röda fläcken och dessutom uppfatta hur mycket fortare det går vid ekvatorstrakterna än vid Jupiters poler. Mycket pedagogiskt!

Tack till Bertil Falk för detta APOD-tips.
Matintresserade noterar att Pic-du-Midi anses av besökare ha en av världens bästa observatorierestauranger, där det bland huvudrätter kan serveras godsaker som:
* Pavé de Truite des Pyrénées sauce vin blanc
* Garbure & cuisse de canard confite
* Côte de Porc Noir de Bigorre & son jus
* Emincé de magret de canard du sud-ouest, sauce Madiran, pommes forestières
* Tranche de gigot d’Agneau du Pays
Får jag själv välja måste det bli en ”confit de canard”, anklår stekta eller grillade i fett. Det är inte gott – det är MYCKET gott (sorry, vegetarianer!).

Ska jag döma av egna upplevelser av observatorierestauranger måste jag erkänna att Cosmic Café på Mount Wilson i Californien inte var någon höjdare!

Kepler 22 b

NASA:s Kepler-forskare har nu släppt ytterligare ett 1000-tal exoplanetkandidater, men viktigare än väl att man faktiskt nu hittat en nästan jordlik planet i den ”beboeliga” zonen runt en ganska normal, solliknande stjärna.
Stjärnan, som hyser Kepler 22 b, är något mindre än solen, vilket gör att ”the habitable zone” ligger närmare stjärnan,  och planeten har en radie på 2,4 ggr jordens.
Kepler 22 b snurrar runt sin stjärna ett varv på 289 jorddygn och yttempen är behaglig, Vatten, om det finns på planeten, varken kokar eller fryser till is.

Nova Aquilae 1918 med politiska förtecken

1918 upptäckte ju Axel Corlin som en av de första  den nya stjärnan i Örnens stjärnbild, Nova Auilae.
Upptäckten kablades snabbt ut över världen, första världskriget rasade, och i den engelska skämttidningen Punch fanns nedanstående teckning och bildtext:

Tysklands kejsare Wilhelm II:
– Se, en ny och briljant stjärna i min stjärnbild.
Franske generalen Foch:
– Ja, och den är i avtagande.

1 kommentar till “Nr 304 2011”

Lämna ett svar