Hoppa till innehåll

Nr 306 2011

Bíldrikt helgextra:

Ännu en bild av Iris

I dag blir det många bilder på W-bloggen, och ska jag döma av W-bloggträffarna senast, så är det många som fascinerats av Iris Brinkborgs astronomiska akvarell-bilder. Och det är inte alls konstigt, för det är ett fantastiskt, färgrikt och eget kosmos hon fångar – ett gott bevis på ”crossover” i den konstnärliga världen när den inspireras av rymden.
Dagens exempel får bevisa den tesen:
Fler exempel framöver!

Ny ljus supernova

En ny ljusstark supernova av Typ Ia har upptäckts, denna gång på södra stjärnhimlen. SN 2011iv upptäcktes 2 december och har en visuell magnitud runt 12. Stjärnan ligger oss så nära som 18 Mpc (ung 60 miljoner ljusår) bort i galaxen NGC 1404, som ingår i den så kallade Fornax-hopen.
Denna supernova är så intressant genom sin blygsamma rödförskjutning att även superinstrumenten ombord på HST och SWIFT fått i uppdrag att närmaste dagar börja specialstudera stjärnsmällen i UV-områdets spektrala delar, rapporterar Astronomer´s Telegram.
Olika sökprogram har hittills i år hittat över 800 supernovor, och den ljusaste var explosionen i M101 som nådde 9,9 vis magn.

Vad svarade han?

Klassisk replik från ett seminarium vid ett sydsvenskt observatorium.
– Docenten tycks tro att ni är allvetande. Om jag har fel, så får ni vara så vänlig och rätta mig.

Stormästarnas favoritbilder

I samband med London Chess Classic – se tidigare W-blogg nr 298 2011 – presenterade i förrgår kväll de tre stormästarna och synnerligen aktiva amatörastronomerna Vishy Anand, John Nunn och Christian Sasse ett föredrag vars bildrikedom bevisas på chessbase.com.
Tack till LASK:s Calle Erlandsson som förmedlat länken.
De flesta av bilderna har de tre säkrat genom att använda fjärrstyrda teleskop runt om i världen i nätverket kallat GRAS (”Global Rent-A-Scope”).
Här är några av stormästarnas favoritbilder som visades (klicka/dubbelklicka):

Hästhuvudnebulosan 1500 ljusår bort  är uppenbarligen av John Nunns favoriter, eftersom denna bild även illustrerar omlaget på en av hans schackböcker om slutspel. (Hästhuvudet sågs först fotografiskt 1888  – kolla W-bloggen nr 244  2011).

Denna bild av komet Garradd säkrade Anand tidigare i år då det spektakulära mötet skedde på himlavalvet mellan kometen och den klotformiga stjärnhopen M 71.

Snyggt jobbat med fjärrstyrt teleskop i Spanien av Christian Sasse, som under 16 timmars exponering (199 ggr 300 sek) med GRAS nya G17 Deep Red Telescope säkrade en bild av en avlägsen quasar i Ursa Major/Stora Björnen.
Efter två timmars exponering började Sasse skymta himlakroppen.
Quasaren drivs av ett svart håll med en massa motsvarande 3 miljarder ggr solens och skapades bara 870 miljoner år efter Big Bang.
Som kommentatorn skriver på chessbase.com:
– Detta föredrag var lika spännande som en match i turneringen!

Ytterligare bevis för vatten på Mars

Att det funnits vatten på Mars bevisas senast av bilder från rovern Opportunitys panoramakamera på planetytan. Så sent som i november i år kom utforskaren märkliga mineralådror på spåren, som bara kan ha med vatten att göra.
Vi pratar kort och gott om mineralen gips, vars kemiska förening förutsätter vatten (kalciumsulfat CaSO4· 2 H2O).

Fyndet med en bredd av 1-2 cm och 40-50 cm långt gjordes vid Marskratern Endeavour.
Bertil Falk hittade uppgiften till mig. Thanks!
På bredast möjliga  amerikanska kommenterar Steve Squyres vid  Cornell University upptäckten:
– This tells a slam-dunk story that water flowed through underground fractures in the rock.
”Slam-dunk” är väl egentligen en glosa som har att göra med basketball när man kompromisslöst vräker ner bollen och sätter en trepoängare i korgen.

Galaxer med svansar

Christian Vestergaard har kommit en intressant upptäckt på spåren, att nu har astronomer även funnit galaxer med långt utdragna ”svansar” i den intergalaktiska sfären.
Det är anrika Monthly Notises from Royal Astronomical Society, MNRAS, som rapporterar om gassvansar som utgår från spiralerna CGCG 097-026 och FGC1287 (ingår i galaxhopen Abell 1367).
Fenomenet kan skådas i Leo/Lejonet och avståndet till spiralerna bedöms till ungefär 300 miljoner ljusår.
Radioastronomer knutna till astrofysiska institutionen i Granada, Spanien, står för utforskningen.
Det enda som är självklart med den här typen av upptäcker att det är lika bra att göra en stor brasa av alla gamla läroböcker i astronomi.

Hjäääälp!

Innan vi går till helgvila – 3 Advent väntar – ännu en Punch-bild från bildbyrån IBL:s fantastiska arkiv i Ljungbyhed.
Ha det så bra!

Lämna ett svar