Hoppa till innehåll

Nr 316 2011

Kometer och KOMETER

Astronomer har inte hittat så många kometer som i vår tid. Samtidigt är riktigt imponerande storsvansade kometer en bristvara. Det var bättre förr på den punkten, framför allt på 1500-, 1600-, 1700- och 1800-talen.
Tänk att få uppleva en komet som The Great Comet of 1843, som stod i Orion och som var lätt synlig på dagtid. Ett bildbevis signerades av själve Charles Piazzi Smyth, som var Skottlands egen Astronmer Royal och som målade kometen under ett uppehåll i Sydafrika. Tavlan hänger på Royal Maritime Museum, Greenwich, London.
Kometen syns som ett streck något uppe t h om solen (ungefär kl 1).
Bilden på 91×61 cm dokumenterades av Smyth 3-6 mars 1843, sannolikt från Royal Observatory vid Godahoppsudden och vi ser Table Mountain i bakgrunden.

Smyth gjorde även en nattbild, som inte var mindre vacker och intressant:

Om det är något som bilder av detta slag bevisar så är det att tidens astronomer ofta var mycket drivna tecknare och, ja, konstnärer. Fast jag tror inte att Italienfödde Smyth såg detta som ”konst” i vanlig mening.
Det händer då och då att kometer, när de står riktigt nära solen, kan skymtas på dagtid. I samband med Comet Lovejoy härom dan hittade jag detta foto från Comet McNaught 2007 på spaceweather.com. Bilden tog av den tyske amatören Thomas Böckel:

Andra fenomenala dagtidskometer kunde ses 1882, 1910, 1927 (C Skjellelrup-Marystani) och 1965 (C Ikeya-Seki). Flera av dessa kometer har varit ”solstrykare” och tillhört samma familj, Kreutz-famijen, som Comet Lovejoy i förra veckan.
Dessa kometer har varit de näst solen och månen ljusaste himlakropparna på himlavalvet.

Raketpostutställningen

Den första svenska raketpostuppskjutningen ägde rum 1961 vid Oskar-Fredriksborg på Rindön och den sista kända uppskjutningen genomfördes 1975.
Med anledning av 50-årsjubileet av starten för den svenska raketposten visas en utställning som bygger på posthistorikern Fredrik Ydells medaljbelönade utställningssamling.
Postmuseum i Stockholm deltar med originalraketer, fotografier, stämplar och annat av intresse.
Slutar 25 mars 2012.
– Den svenska raketposten varade en kort och intensiv period under 60- och 70-talet. De drivande var Stig Reidmar, Sigurd Tullberg och Gilbert Svensson som bildade Stiftelsen Jubileumspostflygningen”, säger samlaren Fredrik Ydell.
1 november 1961 genomfördes Sveriges första raketpostuppskjutning med försändelser. Det misslyckades tyvärr. raketen ”flög i luften”,  och breven hamnade i Solöfjärden utanför Stockholm, där de sedan plockades upp.

Benjamin bland de svarta hålen

IGR J17091-3624 har identifierats som det  minsta svarta hål vi känner till, med en massa mindre än tre solmassor. Så nära den teoretiska undre gränsen för svarta hål vi kan komma!

Julklapp för LPV-vänner

Schweiziska och franska astronomer har med hjälp av sökprojektet EROS-2 analyserat data för 856 864 variabla stjärnor i LMC, Stora Magellanska molnet. 43 551 av dem kan betraktas om LPV-kandidater, alltså långperiodiska variabler.
Enligt rapporten känner astronomerna i dag till knappt 30 miljoner enskilda stjärnor i LMC, av vilka runt 3 procent klassas som variabler.

Chockvågslaviner på Mars

Senate nytt från den röda planeten handlar om luftburna chockvågor, som föregått asteroidnedslag, och som orsakar rena lavineffekter i det fina Mars-dammet.
Det är en forskarstudent vid University of Arizona. Kaylan Burleigh, som jobbat med upptäckten och som med sitt team studerat ett 100 000-tal misstänkta fall innan han nöjde sig med drygt 64 000 definitiva, bekräftade exempel för chockvågseffekterna.
Så här kan de frysta chockvågorna yttra sig i dag:

Paul Belfrage prisad

Somliga får julklappar väääldigt tidigt. Som Malmöbon, pedagogen och bloggaren Paul Belfrage, som drabbats av hederstiteln ”Veckans bloggare”. Kul!
Pauls blogg heter Visuell vetenskap och finns här i rena rama cyberrymden.
Grattis

Blåljus-astronomi stör lugnet

Nu tar vi det lugnt en kortare tid, men man vet aldrig. Ett tu tre så bränner det till ute i kosmos, och då är vi på plats med reportageblocket och vässad penna..
Som gammal murvel vet jag ju vad blåljus-journalistik är – mord och dråp och bränder och olyckor – och ju mer jag gett mig in i bloggosfärens astronomi, desto mer har begreppet ”blåljus-astronomi” också fått kropp.

1 kommentar till “Nr 316 2011”

Lämna ett svar