Hoppa till innehåll

Nr 317 2011

Grattis till annorlunda julklapp:

Stort forskningsanslag till Birger Schmitz!

Vår astronomiintresserde geologiprofessor i Lund, Birger Schmitz, har fått ett lika flott  som prestigefyllt anslag från europeiska forskningsrådet:
Ett s.k. ”advanced grant” från det europeiska forskningsrådet (ERC) på 2.5 miljoner Euro över en femårsperiod för projektet ”An astronomical perspective on Earth’s geological record and evolution of life”.
Detta är det första ERC-anslaget till Geovetenskaper (i ordets allra vidaste bemärkelse) i Sverige.
National Geographic uppmärksammar svensken och anslaget och berättar hur han som ung inspirerades av Luis Alvarez och dennes son  Walter Alvarez, som forskat i asteroidnedslag och dinosauriedöd. Om detta hade uppenbarligen Schmitz en del frågetecken, vilket gjorde att han bjöds in av Alvarez Sr till dennes institution vid Lawrence Berkeley Laboratory. Sen har det bara rullat på.
I dag har Lundaprofessorn ingen dubier längre om att en asteroid kraschade mot Yucatan-halvön för 65 miljoner år sen och satte en bortre parentes för den tidens stora skräcködlor.
Till Schmitz specialiteter hör  idag hans beräkningar av inflödet av meteorider mot jorden för 470 miljoner  år sen, vilket lett honom till ett 100-tal spännande fossila meteoritfynd. Slutsatsen av dessa är att en flera hundra km stor asteroid i asteroidbältet splittrades och att splittret bombarderade jorden under flera miljoner år. Bombardemanget fick avgörande betydelse för livets vidare utveckling på vår hemplanet.

Flera av fossilfynden har för övrigt skett här i Sverige, de inbäddade meteoritfynden i den 470 miljoner år gamla kalkstensberggrunden i Thorsbergsbrottet på Kinnekulle i Västergötland ligger bara och väntar. Där har den pensionerade gjuteriarbetaren och amatörgeologen Mario Tassinari hjälpt Schmitz så framgångsrikt att Mario  tidigare i år blev hedersdoktor vid Lunds universitet!

Asteroider tar, asteroider ger…

En eller flera asteroidkrockar med jorden  kan inte bara ha lett till dinosauriernas utdöende – en eller flera asteroider kan också ha givit förutsättningarna för dinosauriesläktets uppgång.
Detta diskuteras i ett nyligen publicerat nummer av Nature, i vilket djur- och växtlivets utslocknande för 200 miljoner år sedan under den så kallade Triassic-eran diskuteras. Då försvann, visar fossilfynd, en stor procent av jordklotets fauna och flora under några tusen år – ett klassiskt fall av ”massdöd”, mass extinction,  i vår historia.
Geologiska fyndigheter i Wales och i franska Rochechocart visar att något oerhört dramatisk hände i spannet för 199-203 miljoner år sedan. En eller flera asteroider kan ha slagit ner och spätt på redan katastrofala vulkaniska krafter.
I Nature jämförs med Laki-utbrottet längs en enotm vulkanspricka på Island 1783, som orsakade massvält och miljoner människors död i Europa. Var femte islänning omkom, och katastrofen drabbade hårt tamboskapen.
Koppla ihop en Lakismäll upphöjd i kubik med en asteroidsvärm som anfaller jorden, och vi får krafter och utbrott som leder till teorin om ”Dinos” framträdande på jordklotet.

Adams föddes 20 december 1876

Denna dag föddes astronomen Walter S Adams, som var chef på Mount Wilson-observatoriet i Californien 1923-1946 – åren då vår guru Knut Lundmark härjade på Californien-observatorierna som värst.
Adams egna pionjärinsats var upptäckten av Sirius B som en vit dvärgstjärna – den först upptäckta i sitt slag.

Dagens Lovejoy

Det ramlar fortfarande in bilder på Comet Lovejoy, som överlevde närkontakten av tredje graden med solen 16 december. Men helt oanfrätt var kometen inte! NASA:s STEREO B-kamera dokumenterade i UV denna märkliga ryckighet i kometsvansen.
– Kan det finnas en pågående spiralrörelse?, undrar Lovejoy-kometens ledande utforskare Karl Battams vid Naval Reaearch Lab i statsrna.
Battams utesluter in ett samspel mellan kometplasman och magnetfälten i solens korona.

Stjärnbild som aldrig blev av

Vi ska vara glada att en av världshistoriens stora slaktare, Napoleon, inte blev stjärnbild, vilket Universität Leipzig föreslog 1807. Delar av Orion skulle förvandlas till en kejserrlig konstellation.
Mera synd är väl att stjärnbilden Herschels teleskop aldrig blev av. Den skulle ha sett ut så här:

Förslaget väcktes av Johann Bode och jag läste om saken i Kosmografiska databasen, en faktaspäckad blogg som Christian Vestergaard tipsade mig om för läääänge sen.

Snart kommer elaka tomten

Den ursprungliga tomten var ingen snäll och timid liten harmlös, barnkär figur. Vems ärende han gick vete katten men jag är glad varje gång jag springer på en sur och elak liten tomtejävel.
Sanningen kanske denna tomte är på spåren. Han är ute efter min plånbok, inte mitt goda hjärta.

Lämna ett svar