Hoppa till innehåll

Nr 322 2011

Julkort från Paranal

Även våra vänner på ESO,  European Southern Observatory, och dess station  Paranal Observatory i Chile, har fångat in kometen Lovejoy.  Gabriel Brammer heter  den skiftarbetande ESO-astronomen som härom dan tog dessa flotta bilder:

ESO:s hemsida kan också ses observatoriets laserstrålande styrstjärna tillsammans med nymånen, kometen, Vintergatan, Stora Magellanska molnet – inget dåligt fiskafänge!

Det fina med kometen Lovejoy är dess TOTALA normlöshet! Kometen upptäcktes 27 november och ställde sen till det när den strök förbi solen på 14 000 mils avstånd UTAN att upplösas i sina beståndsdelar. Den fick sig ett par riktiga törnar, men räknades aldrig ut.
Den isiga kometkroppen ”i sig” kan inte vara mer än några hundra meter stor – ändå förångades den inte och dessutom producerar den i detta nu en av seklets stora. mångmiljonkilometer långa kometsvansar.
Om 314 år återkommer komet Lovejoy. Tros det.

Elementärt, min käre Watson!

Tack till Carl-Olof Börjeson, som fyndat följande i boken Plato and a Platypus Walk into a Bar … Understanding Philosophy Through Jokes, författad av Thomas Cathcart & Daniel Klein (Penguin Books):

Holmes and Watson is on a camping trip. In the middle of the night Holmes wakes up and gives Dr. Watson a nudge.

”Watson,” he says, ”look up in the sky and tell me what you see.”

I see a million of stars, Holmes,” says Watson.

And what do you conclude from that, Watson?”

Watson thinks for a moment. ”Well,” he says, ”astronomically, it tells me that there are millions of galaxies and potentially billions of planets. Astrologically, I observe that Saturn is in Leo. Horologically, I deduce that the time is approximately a quarter past three. Meteorologically, I suspect that we will have a beautiful day tomorrow. Theologically, I see that God is all-powerful, and we are small and insignificant. Uh, what does it tell you, Holmes?”

Watson, you idiot! Someone has stolen our tent!

Jordens andra måne

Grattis till den finske asteroidastronomen Mikael Granvik, vars felstavade namn nu går över hela världen till följd av hans och kollegerna Jeremie Vaubaillons och Robert Jedickes beräkningar av förutsättningarna för att en andra måne ska rotera runt jordklotet.
Resultat av kalkylerna, som bygger på vad vi känner till av nära-jorden-objekt, deras storlekar, frekvens och banor och hur de störs av solen, jorden och månen,  är att vid varje enskilt ögonblick bör det finnas en ”extramåne” i 1-metersstorleken, som snurrar runt jorden. Kanske, som objektet kallat 2006 RH$_{120}$, som fångades in av jordens gravitation och som utgjorde en liten men dock måne i ett helt års tid.
När extramånen slungas ut i planetsystemet igen, dyker nya månar med ”tillfälligt uppehållstillstånd” upp och fyller på tomrummet. Ganska intressant, onekligen.

Deutsches Museum blir större och bättre

Ett av Europas trevligaste museer för naturvetare och teknikintresserade är Deutsches Museum i München, som just nu renoveras och uppgraderas för näst intill astronomiska belopp (400 miljoner Euro).
Museiobservatoriets bägge kupoler är tills vidare stängda liksom avdelningen för amatörastronomi.
Det ska bli mycket intressant att se vad som händer med de övriga astronomiska samlingarna.

Tiden går

26 december för 440 år sen föddes Johannes Kepler.

Kosmos egna tomtebloss

När jag tog mig till tåget i Höör för att åka hem efter julaftonens begivenheter, var jag så pass klar i skallen att jag upptäckte att detta måste ha varit en av de finaste stjärnklara kvällarna på mycket länge. Hela himlavalvet ner till horisonten flammade av verklighetens tomtebloss. Det var ett nöje att spana in Orion mot söder och jag kunde till och med ana Vintergatans sträckning.
På tåget gratulerade jag alla barn som fått en kikare eller ett teleskop i julklapp.

Lämna ett svar