Hoppa till innehåll

Nr 323 2011

Rymdteleskop bevakar Venus-passagen nästa år

Ingen av oss vet väl hur många 100 000-tals par ögon som kommer att riktas mot Venuspassagen över solytan 5-6 juni nästa år. Detta blir ännu ett sällsynt gott tillfälle att idka PR för vår vetenskap bland folk i allmänhet.
Och proffsen?
.Jag har ägnat helgdagarna åt att ströläsa lite här och var om Venus-passager genom åren och vad astronomerna fått ut av dem. Det var Edmond Halley som först påpekade att dessa passager var alldeles utomordentligt väl ägnade åt att bestämma solparallaxen och därmed ge oss den astronomiska enheten.
Halley hann dö innan hans förslag realiserades, men 1761 och 1769 ägde de första internationella expeditionerna rum. I Sverige observerade  en rad astronomer passagerna, bl a Bengt Ferner som jag tycker är lite bortglömd i vår inhemska astronomihistoria. Han författade bl a en otroligt underhållande dagbok från sina studieresor ute i Europa.
Venus-passagerna var sensationella på det viset  att även länder som låg i krig med varandra (typ England och Frankrike) samarbetade i utvärderingen av  observationerna.
Därefter har passagerna naturligtvis även kunnat användas för att ge oss ett grepp om t ex Venus atmosfär.
2012, 5-6 juni beroende på var vi är i världen, inträffar den sista Venus-passagen på mycket lång tid (nästa inträffar 2117), och det är väl inget större intresse för saken bland yrkesastronomer? Hallå!!! Det är precis vad det är, och två projekt är extremt intressanta, Bägge knutna till exoplanet-jakten:
* Hubble-teleskopet, HST, kommer att riktas mot månen för att mäta den extremt lilla ljusförändringen nedåt under passagen. Det är Alfred Vidal-Madjar, CNRS, Institut d’Astrophysique de Paris, som är förslagsställare till idén att testa teknik och metodik för att med hjälp av HST mäta spektra och genom dessa försöka skilja jordlika och Venus-lika exoplaneter från varandra.
Under Venus-passagen hinner HST snurra 4-5 ggr runt jorden, och planer hyses också att göra samma undersökningar under totala månförmörkelser.

* Förslag finns också från D Ehrenreich, ovannämnde Vidal-Madjar med flera franska astronomer att koppla in  ESA-sonden Venus Express för att under Venus-passagen kolla upp olika atmosfärlager på vår inre grannplanet och vad det kan lära oss i jakten på exoplaneter, där forskarna vill skilja agnarna från vetet, jordlika planeter från  ”cytherean planets” (cytherean efter grekön Cytheria/Kythera, varifrån grekiska kärleksgudinnan Afrodite, romarnas Venus,  kom).

Folkobsis på spets

Det är bra att våra få folkobservatorier tar till sig den nyaste tekniken. Ordet till Christian Vestergaard:
– ”Slottspod” finns nu som Youtube-version. Berättaren heter Gunnar Sporrong och är ordförande i Slottsskogsobservatoriets Vänner samt föreståndare för Slottsskogsobservatoriet (Björn Hedvalls Stig).


– Slottspod är f.ö. poddradiosändningar som drogs i gång av Gunnar Sporrong, Katja Lindblom samt Emanuel Blume. Detta i oktober 2009. De två sistnämnda är aktiva visningsledare på vårt observatorium i Göteborg.

Venus enligt Percival Lowell

Att den amerikanske astronomen Percival Lowell såg kanaler på Mars, det vet vi. Från en liten Camille Flammarion-skrift i min nyförvärvade Knut Lundmark-samling upptäcker jag att samme Lowell också såg kanaler och knutpunkter mellan dem på Venus.
Så här såg de ut enligt Lowell 1896:

Ingen vet väl i detalj varför Lowell ägnade sig åt denna typ av självbedrägeri och en naiv tro på bebodda grannvärldar, som bara förlöjligade honom. Inga astronomer konfirmerade nånsin hans observationer.

Super-oortska moln runt svarta hål?

Det är inte bara det att stjärnor bildas i närheten av Vintergatans centrum. Nu tror en del astronomer vid Leicester University dessutom att här finns ymnigt med jätteplaneter, jordlika planeter, kometer och asteroider i en salig blandning och att detta kan ha betydelse för hur vi ser på fenomen som AGN, aktiva galaxkärnor (med svarta hål i fokus).
Med en ständig fragmentisering av rymdskrotet, kan studiet av AGN påverkas på olika vis. I sämsta fall skyms de för våra instrument, men å andra sidan så skyddar också dessa molnpartiklar omgivningen från farlig strålning.
Huvudaktörerna är den intensiva utstrålningen från AGN och dess påverkan av  småpartiklar OCH den gamla vanliga hederliga newtonska gravitationen.

Solen fotad genom en ölburk

Det har uppstått en intressant debatt på astronet.se om vem som först kom på idén att långtidsfotografera solens väg över himlavalvet genom en ölburk.

Nyårslöften på gång?

Nä, det enda löfte jag avlägger varje år numera är att aldrig mer i hela mitt liv avlägga nåra nyårslöften. Kalle och Hobbe fångar saken på kornet:

Lämna ett svar