Hoppa till innehåll

Nr 7 2012

Observationer från jorden med ”Hubble-kvalitet”

Det händer otroligt mycket OCH det händer otroliga genombrott när det gäller den tekniska sidan av den jordbaserade astronomin. Just nu är det Gemini South-teleskopet i Chile som utmanar fantasin genom en radikalt uppgraderad adaptiv optik. Resultat: Vi får rekord i vidvinkling och högupplösning på en och samma gång.
Redan från början har Gemini-tvillingen i syd det bra förspänt genom sin 8-meters spegel. Men kopplad till den nya laserstyrda adaptiv optiken med fem konstgjorda stjärnor tillåter tekniken astronomerna uppnå ”Hubble-kvalitet” från jordytan.
Systemet kallas Gemini Multi-conjugate adaptive optics System (GeMS), och ska vi döma av de första bilderna av den kompakta stjärnhopen NGC 288 lovar fortsättningen bli något alldeles extra.

Tekniskt intresserade rekommenderas Gemini-sajten ovan. Där finns massor av info, som jag är för obegåvad att våga gå in på och ha synpunkter på..
Nu fortsätter astronomerna på Andernas höjder att finslipa tekniken för att den sedan pö och  om pö ska ”släppas på” på allvar under 2012.
Laserstrålens måltavla i bilden nedan, de fem konstgjorda stjärnorna, ligger på ungefär 90 km:s höjd i atmosfären. Därav bredden i den annars smala laserstrålen.

Mer om asteroider som går itu

Så mycket fattar jag, apropå Mike Brown vs J L Ortiz (se förra W-bloggen),  efter att ha skumläst på nätet, att det finns två processer som orsakar att asteroider går itu, att de fragmentiseras:
Antingen krockar de – vi har ju sett fantastiska bildbevis på det under senaste åren!
Eller så brister de itu i mindre delar på grund av centrifugala krafter (”rotational fission”), som i sin tur kan ha en avlägsen förklaring i t ex strålningstryck från solljuset eller effekter genom att andra himlakroppar passerat.
”Rotation fission”-modellen är numera i tilltagande, om jag har  förstått saken rätt, och en av profilerna på området är astronomen Joe Polock, astronomiprofessor vid College of Arts and Sciences, Appalachian State University.

I förrfjor var han en av medförfattarna till en Nature-rapport som diskuterade just asteroider och asteroiddelar, som snurrar runt varandra.
Det är en hel vetenskap i sig hur astronomer i dag kan skilja på en avlång asteroid  som snurrar runt sin axel och därför ”blinkar” ELLER om blinkningen  beror på att huvudasteroiden förmörkas av ett kringflygande brottstycke, en minimåne.

20 miljoner dollar i potten!

Hur går det med Google Lunar X Prize? Det är en tid sen jag skrev om  tävlingen vars mål är att landa en obemannad robotbil på månen som måste förflytta sig minst 500 meter och skicka TV-bilder tillbaka till jorden. Görs detta före 31 december 2012, är prissumman 20 miljoner US-dollar.
Därefter sjunker prissumman till 15 miljoner US-dollar, vilken den kommer vara fram till den 31 december 2014. Det finns även extrapengar att hämta om man t.ex. fotograferar någon av de tidigare rymdsonder som skickats till månen.
Utrustningen man skickar till månen måste även överleva minst en månad.
Unga rymdtekniker runt omkring i världen snickrar och donar på olika lösningar. En del är osannolika, en del roliga. Här etr exempel på en solcellsdriven rover, som ovan nämnde Mike Brown och hans studenter klurat ut:

Vita dvärgar orsakade SN2011fe

Varken HST eller Spitzer-teleskopen har kunnat hitta spår i äldre upptagningar efter en röd jätte där supernovan 2011fe briserade i M101 i somras. Därför är den nu förhärskande teorin att smällen orsakades av massöverföring mellan två vita dvärgar i ett binärt system.
Resultatet, om den ena dvärgen når Chandrasekhar-gränsen 1,4 solmassor, blir detsamma: En våldsam supernovaexplosion.

Himmler och astrologin

Tysken Peter Longerichs omfattande biografi över Heinrich Himmler diskuterar Himmlers och nazisternas sjuka antisemitism och tro på astrologi. Detta borde räcka som argument mot astrologin, om du skulle komma i argumentationsnöd nån gång.

Tack för i dag…

.. slut för i dag.

Lämna ett svar