Hoppa till innehåll

Nr 11 2012

Bildfrossa från 1800-talet

Varje dag översköljs vi av den ena mer fantastiska rymdbilden efter den andra, varför det inte känns helt fel att tipsa om  sajten från New York City Library. Tvätta ögonen!
Alla som besökt detta bibliotek mitt inne i smeten i NYC på Manhattan vet att här finns rariteter av både det ena och det andra. Nu är de nyligen digitaliserade bilderna av franskfödde konstnären och astronomen Etienne Leopold Trouvelot (1827-1895), som pockar på uppmärksamhet. Trouvelot höll inte bara på med rymdkonst, han var även verksam  inom silkesindustrin och lyckades med prestationen att introducera en insektssjuka som USA:s östra delar fortfarande arbetar med att bekämpa.
Men  som rymdkonstnär var Monsieur Trouvelot en av 1800-talets bästa, och han gjorde så bra ifrån sig att han i dag har en månkrater uppkallad efter sitt namn.
Här följer en kollektion, en hel sextett Trouvelot-bilder, från anno dazumal. Det är bara att njuta och fascineras av hur det kunde ha gått till när han ritade vid sitt teleskop.

1


Jupiter-bilden kallas för en ”chromolithograph” och gasjätten ritades så här 1 november 1880. Röda fläcken är fullt synlig.

2


Solfläckar observerade 17 juni 1875.

3


Orionnebuloan tyckte  E.L. Trouvelot såg ut så här 1875-1876. Någon däremot?
4

Mare Humorum (”Vätskornas hav”) på månen är ungefär 440 km tvärsöver. Teckningen gjordes 1875.

5


En norrskensstudie – inte omöjlig – från 1871.

6


Kronan på verket tycker jag: Vintergatan – lite större än bilder ovan –  med ”den stora sprickan”. Skapad åren 1874-1876.
Om Monsieur Trouvelet berättas att han flydde med sin familj till USA efter kungakuppen 1842 i Frankrike, att han gjorde åtminstone 7 000 astronomiska bilder under sin karriär, arbetade på Harvard  och att han så småningom kunde återvända till Frankrike och börja observera på Meudon-observatoriet.
(Jag tycker, parentetiskt skrivet, att jag känner igen en del bilder från 1800-talsböcker utgivna på svenska, men jag har inte hunnit kolla.)

Exo-news

Att dubbelstjärnsystem kan innehålla planeter, har W-bloggen tidigare berört, och från AAS-mötet i Austin, Texas, kommer ytterligare exempel: Kepler-34b och Kepler-35b heter de senaste fallen.
Riktigt nöjda är vi inte förrän ett trippelstjärnsystem avslöjats med jordlika exoplaneter.
Samtidigt berättar NASA att Kepler-fyndet KOI-961 visar sig innehålla tre exoplaneter som är mindre än jordklotet: med radierna 0.78, 0.73 och  0.57 ggr jordens toppar de ”pytte”-ligan just nu.

”Lex Kulneff” i Vintergatan

Senaste nytt från jumbojetens,  NASA:s och tyska rymdflygstyrelsens, DLR:s, infrarödflygande Boeing 737-observatorium, SOFIA – Stratospheric Observatory for Infrared Astronomy – visar nya bilder på den massiva stjärnhopen  W3, en stjärnhop på 6400 ljusårs avstånd i stjärnbilden Perseus.
Den hårda strålningen och stjärnvindarna här är så intensiva att urmolnet, ur vilket stjärnorna skapats, kommer helt att försvinna all världens väg samtidigt som samma partikelkrafter kan stimulera till nya stjärnbildningar i angränsande moln. Processen anses påminna om den som skapade t ex solen en gång.
SOFIAS så kallade FORCAST-kamera visar runt 15 massiva stjärnor i olika utvecklingsstadier. I rutan på bilden syns en bubbla som tömts på  gas och stoft, bubblan omges av moln i grönt där det mesta stoftet och de större molekylerna förstörts men så ser vi också det omgivande rödaktiga och kalla stoftet som kommer att sammanpressas  till nya stjärnor.
Här ute råder ”Lex Kulneff”: Här skapas och slås ihjäl med samma varma själ. KLICKA på bilden för att få upp den i tittbart dataformat!

Understreckare i Svenskan

”Astronomin gav skjuts åt samhällsbygge” är rubriken på Gustav Holmbergs förnämliga understreckare i dagens utgåva av Svenska Dagbladet. Gustav rapporterar från läsningen av antologin The heavens on Earth: Observatories and astronomy in nineteenth-century science and culture (red David Aubin, Charlotte Bigg och H Otto Sibum, Duke University Press).
Det är ofrånkomligt att stort intresse knyts till berättelsen om det tsarryska Pulkovo-observatoriet, dit så många svenskintressen en gång var knutna. En som arbetade där var astronomen Bernhard Hasselberg, som såg Pulkovo som ett astrofysikaliskt eldorado.
Pulkovo-astronomerna decimerades under Stalins utrensningar och observatoriet jämnades närmast med marken av tyskarna under belägringen av Leningrad. Gustav berättar att när observatoriet återuppbyggdes igen var samme arkitekt ansvarig som ritade både Lenins mausoleum i Moskva, Hotel Moskva och ombyggnaden av KGB:s högkvarter i Moskva. Vilket säger en del om den statspolitiska nyttan av observatoriet!
Citat:
”För Stalin likväl som för Nikolaj I var det viktigt att visa upp satsningar på storskaliga naturvetenskapliga installationer. Därmed säger oss Pulkovos historia även något om symbolvärdet för naturvetenskap under Sovjetepoken.”
Till och med Lunds lilla obsisbygge i Stadsparken, Hugo Zettervalls skapelse, anses ju ha inspirerats av den pampiga Pulkovo-krokanen.
Understreckaren finns att läsa på SvD:s webb; www.svd.se., Gör det!

Tack för uppmärksamheten!

Tro inte annat – vi kommer ALLTID tillbaka, ”friare, friskare och fränare” än nånsin!

Lämna ett svar