Hoppa till innehåll

Nr 32 2012

En whisky i Tychos smak!

Detta är verkligen en nyhet, som jag är helt övertygad om att Tycho Brahe hade gillat: Den Ven-tillverkade whiskyn med namnet Urania!
I fjor var vi några astronomivänner som gästade Lennart Hultqvist (en astronom som bott längre på Ven än Tycho!) som guidade oss till whiskyfabriken Spirit of Hven på ön, där vi vandrade runt bland ekfaten och lät oss inspireras av berättelsen om företaget. Och sen några dagar har också Urania-whiskyn släppts ut på marknaden – baserad på korn från Skottland, Belgien och Sverige (Hven)
Så vitt jag förstår så är Urania gjord med  stor omsorg och… ja, kärlek. Whiskyn är handbuteljerad på Tychos ö, ligger på 45 volymprcent alkohol, utan  kol- eller kylfiltrering, inga färgämnen eller andra tillsatser. Varje flaska är individuellt numrerad, kontrollerad innan de signeras för hand av destillatören Henric Molin.
Skåne och whisky är inte en helt ovänrtad kombination. När kornskördarna  i Skottland fallerar av någon anledning, importeras gärna korn från vårt landskap.
Tyvärr kostar en halvbutelj Urania en halv förmögenhet (drygt 1800 kr/flaskan enligt artikel i dagens KvP).
Enligt Systembolagets smaklökar smakar whiskyn så här:
Nyanserad, maltig smak med fatkaraktär, inslag av honung, vaniljfudge, klöverblommor, pomerans, valnötter och aprikos.

Phobos-Grunt-floppen

Enligt den ryska haveriutredningen berodde floppen med  Phobos-Grunt-uppskjutningen på felaktiga komponenter och dåligt testat elektronik och chips som inte höll måttet.

Potatisen Eros

Det finns en massa otroliga bilder från Eros, som togs redan år 2000 av NASA:s NEAR-sond, som ju till och med landade på asteroiden.
På vägen till Eros fick vi 100-tals bra närbilder, och så denna festliga kollektion som vjsar hur ”potatisen” Eros snurrar runt i sin bana.

På mig verkar potatisformen som ett bevis på att Eros i tidernas ände kommer att delas i två hälfter, ett öde som är vanligt bland en del asteroider som har gemensam bana även om bitarna ligger långt från varandra.
Bildsviten ovan togs 22 januari-12 februari år 2000.

Bifrost West?

Christian Vestergaard erinrar om att det även finns ett Bifrost-observatorium i USA, i södra Arizona och som drivs av välkände Fred Espenak, som efter 30 år som NASA-anställd numera engagegrar sig – framgångsrikt – som amatörastronom.

På Espenaks läsvärda hemsida ovan återges mängder av bra astrobilder, som tagits härifrån, en av USA:s mörkaste platser enligt uppgift.
M45 alias Plejaderna ser ut så här genom Espenaks teleskop och kamera – en fantastisk VACKER och ren konstellation:

► Det var ju Sir Isaac Roberts som först kom nebulositeten på spåren, och länge troddes att stjärnorna skapats ur dessa gas- och stoftmoln. Numera tros det mera på idén att stjärnorna råkar passera genom molnen, för molnens och stjärnornas färdriktningar stämmer inte överens.
► Plejaderna ligger på 440 ljusårs avstånd och anses bestå av 1000-talet stjärnor, vilka sakta men säkert kommer att försvinna från varandra. Hopens livslängd? Några hundra miljoner år.

Hubble-nova small på nytt!

M 31-novan med katalogbeteckningen PNV J00423804+4108417 är uppenbarligen samma stjärna som Edwin Hubble observerade 11 december 1923 som en nova i Andromedagalaxen (M31N 1923-12c). Position och spektrum sammanfaller, och sedan astronomen F Schweizer rotat i Carnegie-observatoriernas arkiv och hittat Hubbles originalplåt, kan vi med stor säkerhet slå fast att här ser vi ett typfall av en rekurrent nova.
Helt klart är det mycket intressant att de stora observatorierna sitter på bildrikedomar, som gör det möjligt att gå långt tillbaka och jämföra med ”då” och ”nu”.

Vi ses nästa gång

Håll ut! Nyhetsflödet från vår kära vetenskap  gör inte stopp. Inte jag heller.

Lämna ett svar