Hoppa till innehåll

Nr 55 2012

Ny rest efter supernova hittad i Vintergatan

Det händer inte varje dag att astronomerna upptäcker en ny SNR, det vill säga en ny supernovarest i vår hemmagalax Vintergatan – men nu har det skett.
På proffsens Astronomers Telegram rapporteras om att SWIFT, som är NASA:s röntgenjagande rymdteleskop,  i själva vintergatsplanet – logiskt! – hittat den (bäst att säga) ”misstänkta” röntgenstrålande askan efter en stjärnsmäll med 100 bågsekunders utbredning.
När forskarna i teamet, som kallas SGPS = Swift galactic plane survey team,  synat arkivmaterial har de funnit en radiokälla med samma koordinater.
Forskarna är så säkra på sina studier att de nu klassar upptäckten som en äkta SNR, med katalogbeteckningen Swift J134745.7-621411.
Detta är den andra upptäckten genom SGPS-teamets kartläggning.
Så här ser upptäckten ut i diverse våglängder:

Hur långt bort supernovaresten ligger, vet jag inte just nu.  Men jag vet att röntgenkällan där ute fotades 30 oktober i fjor, 2011.

Molnigt över Finland

Det väcker förvåning på sina håll att finska astronomer inte är nöjda med observationsförhållandena hemmavid utan söker sig utomlands. Turku/Åbo erbjuder kanske inte de bästa förutsättningarna, varför astronomen Sami-Matias Niemi får förklara sig för Helsingin Sanomat.

I Turku/Åbo är det stjärnklart 20-50 nätter om året, i Chile, på Hawaii och på Kanarieholmarna pratar vi om 300+.

Artikeln i övrigt handlar om varför det är tufft för forskare överhuvud taget  att jobba i Finland.

Betelgeuse stal inte showen, men nästan…

Det fanns ett par stjärnor som under Peter Lindes et al:s realityshow igår kväll (12.3) på Tycho Brahe-observatoriet fick större uppmärksamhet än andra i samband med Jupiter/Venus-tango (som fortsätter i kväll, fantastiskt!)  och det var Polstjärnan, Sirius och – Betelgeuse i Orion, alltså Alfa Orionis.
Orions egen ”alfa-hanne” är en fantastisk stjärnskapelse. Denna röda superjätte skullle, om vi förla den till solern, sluka även jordens, Mars och Jupiters banor – så stor är denna GIGANT. Jorden skulle finnas långt inne i stjärnans atmosfär, om detta överhuvud taget var möjligt.
Enegeriutstrålningen är kort och gott enorm, trots den låga yttempen (drygt 3000o , därav stjärnans röda kulör) och förr eller… förr! – kommer Betelgeuse att braka samman under sin egen tyngd och väldighet och brisera som en supernova av klassen Typ II.
Vår europeiska astronomiorganisation ESO och dess VLT-teleskop har studerat Betelegeuse och funnit att ”hen” vräker ut enorma mängder gas i rymden.
En ESO-konstnär gav oss för en tid sen denna bild av den fenomenala stjärnan och dess gasutblås:

Kosmiskt exlibris

Det är Calle Erlandsson, schackspelande astronomi/astronom-vän/profil i Lund, som hittat detta exlibiris från schackspelaren Franc Berhtold.

Den som löser  rebusen först av alla får med mig att göra.

Ranelid vs deGrasse Tyson

Bertil Falk har hittat en sajt i vilken astronomen/planetariechefen i New York (Hayden Planetarium)  Neil deGrass Tyson säger följande:

– Many people feel small because they’re small and the universe is big, but I feel big.

Björn Ranelid påminner i en jämförelse om en… vit dvärg?

Tack för i kväll…

.. nu vill jag se kl 21 kindpussande Juppe och Vennie dippa ner i Sveriges och Danmarks Medelhav, Öresund. När Vennie föddes såg det ut så här enligt Sandro Bottecelli – bildbeviset hänger i ett litet rum på Uffizierna i Firenze:

Lämna ett svar