Hoppa till innehåll

Nr 62 2012

Igelkottar och rymdresor

På TBO hade vi ett utomordentligt trevligt besök i veckan några  eftermiddagstimmar. Ett antal ”gråpanter”-forskare, pensionerade medicinare, meteorologer, miljökämpar, astronomiteknker m m, besökte oss, en av dem var Bengt W Johansson, tidigare hjärtforskare och överläkare på gamla MAS i Malmö. På sitt visitkort kan Bengt W skriva att han är en stor utforskare av igelkottar och därmed – rymdresor!
Det som förenar rymden och igelkottarna är förstås hibernationen, vintersömnen, som vi kommer ihåg från filmer som År 2001 – ett rymdäventyr och andra. Människor på långa utfärder i världsrymden kyls ner och sover sig igenom rymdresorna – precis som igelkottarna gör under vintertiden.
Det här lär vi oss av Bengt W:s igelkottsforskning:
► En förutsättning för vintersömn är en låg temperatur hos omgivningen, men detta är inte tillräckligt. Det krävs också att alla organfunktioner har ställts om som en förberedelse till  den kommande vintersömnsperioden och att alla fettförråd är fyllda.
► Under vintersömnen är ämnesomsättningen satt  på sparlåga och alla processer är avsevärt förlångsammade på grund av den låga kroppstemperaturen. Syrgaskonsumtionen  tex är endast 1/20 av den normala, och andningsfrekvensen  är kraftigt sänkt.

► Dessutom föreligger en säregen andningsrytm; igelkotten håller andan under en halvtimmes tid, drar
därefter upp till 50 snabba andetag, för att sedan åter upphöra att andas under ytterligare en halvtimme eller längre.
► Hjärtfrekvensen hos en icke vintersovande igelkott ligger omkring  180 slag/minut, under det att den hos ett djupt vintersovande  djur ligger omkring 10 slag/minut. Blodtrycket är endast obetydligt sänkt, vilket naturligtvis är väsentligt med tanke på  att djuret även under vintersömnen behöver cirkulera runt blodet till de olika vävnaderna på ett tillfredsställande sätt.
► De förlångsammade livsprocesserna innebär inte att de nervösa kontrollmekanismerna skulle ha upphört. Tvärt-
om visar djuren under vintersömnen adekvata svar på olika stimuli. Om t ex den omgivande temperaturen sjunker mot eller under nollpunkten, ökar djurets ämnesomsättning tillräckligt för att hålla kroppstemperaturen på ett behörigt avstånd från  fryspunkten. Om kroppstemperaturen går under 0°C dör nämligen djuret. Om yttertemperaturen sjunker till alltför låga värden kan ämnesomsättningen öka så mycket att djuret vaknar.

► Under vintersömnen är djuret mycket motståndskraftigt mot syrebrist. En orsak är bl a den sänkta ämnesomsättning-
en. Om t ex en vintersovande igelkott får andas ren kvävgas tillstånd, tex hjärtinfarkt och hjärtsvikt samt hypotermi.
Kopplingen mellan igelkottar och långa rymdresor utreder Bengt W förtjänstfullt i sin kåseribok Biologiska strövtåg (1993).

”Fryst vatten” på Merkurius

Redan det faktum att från Merkurius sett är solen 2-3 ggr större på himlavalvet än sedd härifrån jorden, talar för intensiv hetta på planeten. I själva verket är de solutsatta partierna av planeten extremt varma, varför de senaste dagarnas stora nyhet om fryst vatten på Merkurius känns märklig.
Så här ligger det till:
► Arecibo-radarstudier har upptäckt fläckar nära Merkurius nordpol som reflekterar H2O i fryst form – is!
► När vi placerar fläckarna på Messenger-sondens bildmosaik av Merkurius, får vi detta resultat:

Tack till Bertil Falk som upptäckte nyheten på nätet. Här är NASA:s story.

Mystiskt moln på Mars

Trots att vi har massor av sonder som snurrar runt Mars och rovers som arbetar direkt på planetens yta, kommer denna överraskande nyhet (uppsnappad av Christian Vestergaard) från en amatörastronom på jorden:
Amatörastrofotografen i delstaten Pennsylvania, USA, heter Wayne Jaeschke, och om vi riktar blickarna mot kl 13 så upptäcker vi det mystiska fenomenet, ”molnet” i en Jaeschke-animation så här:


På diverse sajter analyseras fenomenet, är det äkta vara eller en illusion, och om det är äkta – vad handlar det då om?  Ett extremt vädersystem? Moln efter en jättemeteorit som slagit ner? Eller vad?
Forskarna har riktat sina Mars-instrument – speciellt THEMIS – mot formationen, och vi kan förvänta oss exaktare besked kommande dagar.
Molnet har observerats, visar det sig, redan 12 mars.
Ytterligare en bild från Jaeschkes hemsida (se ovan) ser ut så här:

Var är Ryan?

En kul grej ombord på ISS, internationella rymdstationen, har uppfångats av Lars Olefeldt.

Lørdag aften…

.. är snart här och lite helgvila utbreder sig på W-bloggen. Just nu bor Carsten Nilsson – ledamot av Populär Astronomis redaktionsråd – hos mig, han är i stora stan i samband med de (under)grävande journalisternas årliga träff och i går kväll var vi ett gäng gamla MARSipaner, jag själv, Peter Linde, Carsten, Leif Petersson och Göran Lilja som möttes i nostalgins tecken.
Det var femtio jordvarv sen Carsten och Göran träffades senast.
1962, då (M)ARS bildades, började Beatles höra av sig på allvar, John Glenn gjorde sin jordenruntresa. Det var Kubakris. Valfrid Lindeman föddes.
En liter mjölk kostade 90 öre.
Och apropå grabbarna nedan visar det sig, att just Göran Lilja har en intressant ingång till både det ena och det andra – men det får ni prata med Göran själv om. Jag blev grön av avund när han  sa hur det låg till och varför han och hans fru alltid är inbjudna på Sir George Martins svenskträffar.

Lämna ett svar