Hoppa till innehåll

Nr 107 2012

Avd. pinsamheter:

Vi missade Charliers 150-årsjubileum!

Hade min kollega på Kvällspostens kulturredaktion Bertil Behring levt, hade han sett till att jag inte glömt fira hans morfars 150-årsdag:

1 april 1862 föddes C(arl) V(ilhelm) L(udvig) Charlier, som efter en lysande karriär på obsis i Uppsala blev professor i Lund, där han var företrädare till Knut Lundmark.

► Charliers dotter Sonja var Bertils mor, och det var Bertil som var med om att sammanställa och ge ut den annorlunda minnesboken Till minne av Siri, Siri som var Charliers hustru. Boken kom 1988 och innehåller bl a Siris tidiga kärleksbrev till sin astronommake men också  en berättelse om hennes svåra manodepressiva sjukdom. Siri vårdades i omgångar på St Lars i Lund dit professorn tog dagliga promenader från obsis.

► Barnbarnet Bertil och astronomin? En obefintlig koppling. Vi var tillsammans i Lund 1987 och firade på Fysicum att det gått femtio år sen Charliers svenska översättning av Isaac Newtons Principia kom ut.  Det blev en ganska lustig tillställning eftersom jag visste att kompisen Bertil haft svårt med multiplikationstabellen redan i småskolan.

► Charlier och Lundmark var en annan svår kombination. Riktigt kontanta var de nog aldrig, Charlier gillade inte Lundmarks överklagande när denne i första omgången inte  fick lundaprofessuren, därtill var deras astronomiska intressen också vitt skilda. Charlier var stellarstatistiker, Lundmark galaxinriktad astrofysiker. Dessutom var Lundmark inte särskilt nådig mot Charlier  i sin doktorsavhandling 1920.

► På en punkt hade de dock ett par gemensamma intressen: Bägge var August Strindberg-anhängare – och bägge forskade i Tycho Brahe.

► Charlier ligger begraven i Lund, på Norra kyrkogården. Hans gravsten illustreras av Karlavagnen över jämtländska fjälltrakter, Charlier var född i Östersund.

En smaskig Venus-tårta

Oavsett hur det avlöper för oss på onsdag morgon, om vädergudarna är på vår sida eller inte, så kan en Venus-tårta aldrig sitta fel:

Genom Christian Vestergaard (i sin tur via den Italienbördige amatörastronomen Paolo Tanga i   franska Nice) har W-bloggen kommit över en smaskig variant:

 

Jag gissar att receptet består till lika delar socker och mjöl, några äggulor, därtill bakpulver, glasyr, choklad.

Christian har också hittat en sajt med mängder av historiska kartor över Venus-passager

Och apropå Venus: Så trevligt att Per Anderberg i dagens ex av Skånskan uppmärksammade vår onsdagsinbjudan till allmänheten på TBO med "morgonfika med Venuspassage"!

Håkan Bråkan i farten

Lars Olefeldt har hittat en rolig för att inte säga otrolig filmsnutt med en ung kille på Gotland, Håkan Nordqvist,  som tror sig ha gjort en rymdtur i tiden över dimensionerna och träffat sig själv som 70-åring.

http://www.youtube.com/watch?v=63FNwo0ysi4&feature=related

Det allra roligaste är speakerns "objektiva" ton och fysikexpertens uttalande.

Storsmäll om 4 miljarder år

Den beramade kollisionen mellan Andromedagalaxen och Vintergatan är föremål för NASA-astronomernas vid Space Telescope Science Institute särskilda intresse, och de har nu räknat fram att den kosmiska trafikolyckan inträffar om fyra miljarder år.

När M31 och Vintergatan går ihop bildas en gigantisk elliptisk galax. Då har solen en miljard år på sig, ungefär, innan den bubblar upp som röd jätte.

Så det blir en katastrof följt av ny katastrof… njae, avståndet mellan de inblandade stjärnorna i själva galaxkrocken är så stora att de inte påverkas mer  än marginellt. Däremot får stjärnorna ett nytt supermassivt galaxcentrum att rotera kring, och det förändrar deras banor.

Visst intresse ägnas också den lilla M33-spiralen, som kommer att dansa in mot oss kanske redan innan jätten M31. Detta är ett sant "trekroppars-problem" i kosmisk skala!

Så här tänker sig astronomerna den dramatiska utvecklingen sett från en hypotetisk jordhorison:

Översta raden tv så som det ser ut i dag, bilden t h om två miljarder år, andra raden ovanifrån t v ser vi hur det ser ut om 3,75 miljarder år, t h om 3,85 miljarder år, tredje raden t v om  3,9 miljarder år med intensiv stjärnbildning på gång, t h  om4 miljarder år, understa raden t v scenariot om 5,1 miljarder år med M31:s och Vintergatans dubbla centra, t h om 7 miljarder år – centrumet i en elliptisk galax  upptar större delen av himlavalvet.

M31:s spektrum i dag är liksom M33:s blåförskjutna, vilket betyder att galaxerna närmar sig  oss (eller Vintergatan dem).

Slutet är således inte nära…

.. men det kommer .

Under tiden ska vi försöka ha så roligt vi kan.

Lämna ett svar