Hoppa till innehåll

Nr 110 2012

Ray Bradbury – banbrytaren

Ray Bradbury har gått bort, 91 år gammal. Det lamenterar vi inte över i sig, inte på annat vis än med hänsyn till det faktum att den bortre parentesen definitivt nu satts för ett rikt och betydande författarskap.

W-bloggens spanare i sf-världen, Bertil Falk (som håller på med ett stort bokprojekt om svensk sf "förr och nu"), noterar i en specialskriven runa:
"Marsianerna har sorg. De kommer att sakna honom, liksom vi. Mannen som  skrev The Martian Chronicles (Invasion på Mars), Ray Bradbury har avlidit  91 år gammal i Los Angeles  5 juni.

► Marsberättelserna räknas till en av  de två tre viktigaste böcker som författats inom sf-genren. Boken består av  noveller, som Bradbury på 1940-talet skrev i en rad amerikanska pulpmagasin  som betraktades nedlåtande av sin tids kulturknuttar. Men tiderna förändras.
Numera har inte bara Bradburys författarskap accepterats, smutsblaskorna som  Bradbury, H.P.Lovececraft, Edmond Hamilton, Jack Williamsson och Leigh  Brackett skrev i har idag helt ny status.

► Författaren Leigh Brackett var något av en mentor för honom, där de spelade  boll på stranden i Santa Monica. När hon gifte sig med Edmond Hamilton var  han med på bröllopet. Under Bracketts vingar växte Bradbury. Trots att  hennes texter än i dag håller högsta tänkbara existentiella standard, så kom  han med tiden att överskugga henne litterärt.

► Ray Bradbury växte upp med den uppsjö av filmer, kioskmagasin och tecknade  serier som präglade USA från 1920-talet. Han upphörde aldrig att älska den  värld som dessa olika media tillhandahöll och som han själv skulle bli en  viktig del i. Han hade helt klart för sig det speciella med science  fiction-genren som skilde den från andra skönlitterära genrer.

► När han för två år sedan
intervjuades av The Paris Review, sa han följande  tänkvärda ord, där han framhöll att science fiction erbjuder en bättre  möjlighet för kulturkritik än annan skönlitteratur: "Mainstream har inte  fäst uppmärksamheten på alla de förändringar vår kultur genomgått de senaste femtio åren. Vår tids viktiga idéer – medicinens utveckling, betydelsen av  rymdforskningen för släktets avancemang – har försummats. Kritikerna har i  allmänhet fel, eller så har de släpat efter femton, tjugo år. De har missat  en massa. Jag förstår inte varför fiktiva idéer ska negligeras på det  sättet. Jag kan inte förklara det med annat än som ett uttryck för  intellektuell snobbism."

► Det påminner om vad Knut Lundmark sa när fil dr Elisabeth Tykeson i BLM 1954  kallade science fiction för "ett slags skräplåda i vilken all möjlig  övernaturlighet har stuvats in".

Lundmark: "Helt visst skall det erkännas,  att mycken smörja är skriven inom det vidsträckta område, som dr Tykeson  räknar till Science Fiction. Lika mycket eller mera smörja än den, som är  skriven inom det mera begränsade område, som vi här räknar till den  naturvetenskapliga skönlitteraturen, hittar man utan svårighet inom det, som  gör anspråk på att vara verklig skönlittertur."

► Vad både Lundmark och Bradbury insåg var genrens alldeles speciella  möjligheter och fördelar. För utöver det att sf handlar om idéer, så är det  den litterära riktning som sätter in människans existentiella situation –  det må vara individuellt eller som släkte – i ett kosmologiskt sammanhang  med utsträckning inte bara i rummets, tomrummets och icke-rummets  dimensioner utan också i tidens då, nu och sedan, ej att förglömma  tidsdimensionens sublima "aldrig", och andra former av utom- och  inomdimensionella tillstånd och nollställningar.

► Bradbury med sin gnistrande
fantasi levandegjorde situationer som även om de  inte alltid var tänkbara stod som metaforer för vår verklighet i nuet och  framtiden. Vid sidan om marsboken kan nämnas Fahrenheit 451, Den  illustrerade mannen och självbiografin Blommande vin, som alla finns på  svenska.

► Rusa nu inte till närmaste bibliotek utan ta det lugnt och läs  Bradbury under regniga sommarkvällar, så slipper Du glo på TV."

Annorlunda Venusmotiv

Det är kul för oss i den sydsvenska ASTB-sfären att Scanpix intervju med vår ordf Peter Linde i går morse bl a finns att beskåda på Kvällsposten/Expressens webb-tv.

Bilder ramlar in hela tiden på nätet av passagen, varför alla annorlunda motiv friskar upp anrättningen. Så ett särskilt tack till författaren och entertainern och kompisen på Limhamn, Gunnar Bernstrup, som långt före Venuspassagen i går morse fick tag i denna sensationella komposition hemmavid:

För  Gunnar var själva Venuspassagen i sig ingen sensation. Han hade liksom sett "det hele" innan. Kolla Gunnars dagsfärska blogg!

Vår outtröttlige proffsvän på Onsala rymdobsis Robert Cumming har för sin del letat fram detta annorlunda Venusmotiv:

C V L Charlier spelade schack – också!

Calle Erlandsson i LASK (Lunds akademiska schackklubb) erinrar:

– Läste om CVL Charlier 150 i din blogg och vill bara påminna om att Charlier något år
före LASK:s existens var ordförande i Lunds Schackklubb, bildad år 1900.
– Han var inte så oäven som spelare också.

På Mars redan 2023?

Tack till Lars Olefeldt som snappat upp en Youtube-film om Mars One-projektet, som siktar på en bemannad mission (fyra personer) till den röda planeten med byggandet av en bemannad Marsstation redan 2023.

En som understödjer projektet och som talar sig varm för dess förverkligande är Nobelpristagaren Gerard 't Hooft.

Sajt med info här: www.mars-one.com

Chalmers i framkanten

Det nya teleskopet Alma uppgraderas redan innan det är färdigbyggt – med spetsteknik från Chalmers. När uppgraderingen av jätteteleskopet i Chile är klar kommer astronomer att kunna undersöka universums första galaxer, och leta efter vatten i andra planetsystem.

Almas styrelse har nu gett klartecken för en ny uppsättning av mottagare med prestanda i världsklass. De kommer att ge teleskopet tillgång till en del av ljusets spektrum som det för tillfället inte kan studera. Mottagarna byggs av ett internationellt konsortium, där Chalmers och Onsala rymdobservatorium har nyckelroller.

Hans Olofsson, professor i radioastronomi vid Chalmers och föreståndare för Onsala rymdobservatorium, gläds åt det nya uppdraget.

– Det är mycket roligt att vara med och göra Alma till ett av vår tids största och bästa observatorier. För Chalmers är kontraktet värt 50 miljoner kronor över 5 år. Under tiden som Alma byggs kommer totalt 180 miljoner kronor tillbaka till Sverige i form av kontrakt, säger han i ett pressmess från Chalmers.

Vi får säkert veta mer om detta "kap" när Hans Olofsson gästar Tycho Brahe-sällskapet i höst som föredragshållare..

► Bakom de nya mottagarna står forskarna i Onsala rymdobservatoriums grupp för avancerad mottagarutveckling vid Chalmers i Göteborg. De har stått för utveckling och konstruktion av mottagarna, samt framtagning av prototyper. Sex av mottagarna har redan levererats till Alma.

Under de närmaste fem åren kommer Almas alla 66 antenner att utrustas med de nya mottagarna. Med reservdelar inräknade betyder det att 67 nya enheter behöver tillverkas.

– Vårt uppdrag blir att tillsammans med våra kollegor i Nederländerna tillverka 67 nya mottagare som är lika känsliga som de sex som vi redan byggt i vårt laboratorium i Göteborg, säger Victor Belitsky, professor i radio- och rymdvetenskap vid Chalmers, som blir teknisk projektledare för hela konsortiet.

► Mottagarna kommer att användas för att studera några av universums allra tidigaste galaxer, och för att förstå hur de första stjärnorna bildades. De kommer även att förbättra astronomers möjligheter att upptäcka livsviktiga molekyler, såsom vatten, i de skivor av stoft och damm kring stjärnor i vilka man tror att planeter bildas, och i atmosfärerna hos planeter och kometer i vårt eget solsystem.
 
► Beslutet att finansiera
denna utbyggnad av Alma redan innan teleskopet är färdigbyggt fattades av Almas styrelse 1 april i år. Den 9 maj godkändes beslutet av Europeiska sydobservatoriets finanskommitté. Uppgraderingen väntas vara klar 2016.

Asteroidens vikt – vem bryr sig?

Vem bryr sig om hur mycket asteroiden 1999 RQ36 väger?, frågar sig Time i en artikel som Carl-Olof Börjeson snappat upp.

Jo, vi bryr oss därför att asteroiden mellan åren 2169 och 2199 kommer att passera jordklotet åtta ggr på nära håll.

Asteroiden, en NEO (Near Earth Object), har en diameter på 560 m, så den är inget att leka med. Vikten ligger på 60 miljoner ton, som utslaget på småplanetens volym ger den en täthet runt vattnets,

När kommer Meitner-pjäsen till Malmö?

Vi är inte bortskämda med teaterpjäser med naturvetenskapliga teman i Malmö. För ett bra tag sen gavs stycket om Niels Bohr och Werner Heisenberg (Copenhagen) i en lysande privatteater-uppsättning, och Bengt Hall, operachefen, vet i alla fall om att John Adams skrivit en opera om J Robert Oppenheimer och a-bomben. Det vet han för det är jag som tipsat honom.

I Stockholm gav Kista Teater tidigt i våras en pjäs om Lise Meitner och Otto Hahn. Han, tysken,  fick Nobelpriset, inte hon, judinnan.  fast hon borde fått dela äran för sin upptäckt av fissionen.

Lise & Otto är på 45 minuter. Den borde nån alert friteater ta upp här nere. Eller ska vi hoppas på ett gästspel nån gång?


Lämna ett svar