Hoppa till innehåll

Nr 122 2012

► Helan och Halvan i rymden

De som känner mig  vet att jag har lätt till skratt.

Astronomin får mig inte att skratta i och för sig, även om jag mår bra när jag pysslar med de celesta tingen. Det finns en sorts trivselfaktor, som jag vet att jag delar med många andra in the business.

Och så kul att en och annan asteroidupptäckare namnat småplaneter efter filmkomiker!

Just nu har jag fått Helan och Halvan i huvudet, och det gläder mig att asteroiden Laurel och asteroiden Hardy finns där ute – uppkallade efter Oliver Hardy och Stan Laurel. The Boys!

Asteroiden 2865 Laurel upptäcktes av den sydafrikanske astronomen Cyrill V Jackson 1935, och 2866 Hardy namnades 1961 av sin upptäckare, den belgiske astronomen Sylvain Julian Victor Arend.

Bägge asteroiderna tillhör huvudbältet och på NASA/JPL:s asteroidsajt finns all info om banor, storlekar, rotationer m m.

Jag vet inte om fler komiker har fått småplaneter uppkallade efter sig, det tar ett tag att gå igenom listorna.

► Anders på Ven

Vår ASTB-vice Anders Nyholm fortsätter att "gajda" bland Tycho Brahe-minnena på Ven. Här är hans dagar i juli:
4, 5, 6, 8, 9, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 19, 23, 24, 25, 27, 28, 29 och 30.
Se för övrigt http://www.tychobrahe.com/

När man sett och hört Anders kan man t ex fika här:

► Chalmers går med i SKA

Det är nu klart berättar ett mess från Chalmers att Sverige genom Onsala rymdobsis formellt har accepterats som medlem i det internationella konsortium som ska uppföra SKA (Square Kilometre Array) med viktigaste knutpunkterna i Sydafrika och Australien.

När SKA är uppbyggt, kommer världsbilden att vändas upp och ner. I alla fall finslipas.

► Titaniumoxid – en markör

S-stjärnan NP Aurigae viar sig stråla ut TiO-emission i den infraröda delen av spektrumet.

Molekyler av titaniumoxid, TiO,  – se förra W-bloggen – är en sorts kemisk markör i moln som omger dessa stjärnjättar.

Upptäckten har skett med hjälp av Spitzer-sonden.

► Vatten låst i Mars inre

W-bloggsspanaren Lars Olefeldt har hittat en notis på National Geographics webb som diskuterar förekomsten av underjordiska oceaner på Mars. Vattnet ligger inbättat i mineralerna i Mars inre, 200-1000 m under ytan, och det anses troligt att det är från vulkaner som H2O:et kommer.

► Och om drygt tio är är vi där…

Om det optimistiska holländska projektet att redan år 2023 ha landsatt en bemannad Mars-expedition, Mars One, har Bertil Falk hittat en webb-notis här.

► En flott Marsstudie

W-bloggens minions hittar hela tiden spännande saker. Som Christian Vestergaard, som tipsar om britten Damian Peach från Selsey (Sir Patrick Moores hemort). Peach har under mars månad tagit en bild varje dag,på planeten Mars. Slutresultatet blev en rörlig sekvens på en Marsrotation.

► Orionnebulosan anno 1854

Den berömde brittiske astronomen William Lassell tecknade Orionnebulosan så här 1854, från Malta.

Han har till och med fått med de fyra stjärnorna, Trapetset. Snyggt jobbat!

Bilden ingår i Royal Astonomical Societys samlingar.

Lämna ett svar