Hoppa till innehåll

Nr 129 2012

► Mysteriet med den försvunna stoftringen

Det är som en Sherlock Holmes-historia eller en ”låsta rummet”-deckare:
Var har den klipplanetbildande gas- och stoftringen kring den unga stjärnan TYC 8241 2652 tagit vägen? Ena ögonblicket fanns ackretionsdisken där, i nästa ögonblick är den försvunnen…  Att den döljs genom  någon sorts perspektiveffekt utesluts.
Stjärnan och dess omgivning iakttogs av NASA:s infrarödkänsliga satellit IRAS redan 1983 och stoftringen syntes i åtminstone 25 år. När Gemini South-teleskopet i Chile riktades in mot stjärnan så sent som 1 maj i år, bekräftades än en gång att ringen var i stort sett puts väck.Och det har den varit i minst 2,5 år!
Astronomerna är minst sagt perplexa, och jag gillar det pedagogiska upplägget på Gemini-observatoriets webb där det visas en bild av Saturnus med ring och en bild med Saturnus UTAN ring.

Forts. följer garanterat.
K-sjärnan ligger på cirka 450 ljusårs avstånd och är 10 miljoner år gammal,

► Uarda-astronomiskt (5)

”Mars (subst): Planet som uppkallats efter populär chokladkaka.”

► Jupiter-ockultationen

Norrköpings Astronomiska Klubb har god info om månens ockultation av Jupiter på  morgonkvisten 15 juli.

► Ross 248 tar över stafettpinnen som närmsta stjärnan

Panta rei – allt flyter, lärde oss de gamla grekerna (= Herakleitos). Och det stämmer verkligen i kosmos, det finns ingen fast punkt – allt flyter, allt rör sig. T ex i Vintergatan, där stjärnorna rör sig i märkliga piruetter gentemot varandra och, framför allt, så snurrar de runt Vintergatan.
På drygt 10 ljusår från oss ligger den lilla, vad vi vet, ensamma röda 12m-dvärgstjärnan  med katalogbeteckningen Ross 248 i Andromeda (kallas också som variabel HH And). Dess rörelse visavi solsystemet är så stor att stjärnan om 33 000 år kommer att vara solens då närmaste stjärngranne och den brädar således då Proxima Centauri.
► 3000 år senare når Ross 248 oss allra närmast, bara 3,024 ljusår – sen snurrar den vidare ut i Vintergatan.
► Oxford-astronomen Robert A J Matthews räknade på Ross 248 i början av 90-talet och konstaterade att vi närmar oss en tid med relativt ymniga ”stellar encounters” – sex stjärnor kommer närmare oss än Prox Cen de kommande 45 000 åren.
► Endast Alfa Centauris närmande till solen kommer att påverka oss. Enligt Matthews den gången kan det stjärnmötet generera 105 kometer som slits loss från det yttre Oort-molnet in mot solsystemets centrala delar.
► Ovanstående gäller förstås med ”reservation för ev ändringar”. Det skulle inte alls förvåna om det  en vacker dag upptäcks en tidigare okänd brun dvärg i solens grannskap. James Webb-teleskopet är som gjort för den upptäckten! Och om beräkningarna av radialhastigheten för Ross 248 ändras med bara 1,5 km/s så kullkastas prognoserna, påpekade Matthews 1993.
När GAIA-sonden väl är på plats får vi ytterligare finkalibrerade positions- och banberäknngar för Ross 248. Och en miljard stjärnor till.

► Tyskt höstmöte i Hamburg

När klassikern Astronomische Gesellschaft möts 25-29 september i Hamburg, är temat detta:
”The Bright and the Dark Sides of the Universe”.
Spännande!
Den inbjudande postern ser ut så här:

► Dirch Passer-film från Rundetårn

Jag vet inte hur ofta observatorier har förekommit i långfilmer. ”Chicken race”-scenerna  i Ung rebell med James Dean spelades ju in på Griffith Observatory/Planetarium i Los Angeles, och i Carl Sagan-filmen Kontakt var några scener inspelade vid ett radioastronomiskt observatorium.

Nu har Christian Vestergaard hittat den ultimata observatoriefilmen: Radarparet Dirch Passer och Ove Sprogöe i komedin Det var paa Rundetaarn, från1955. Kanske inget mästerverk men absolut värd att spana in på Youtube.
Observatoriet på Rundetårn hade Christian IV som beställare, men idén bakom stod Tycho Brahe-assistenten och sedermera professorn Christian Longomontanus för.
Observatoriet var det första som byggdes i Danmark sedan Tycho monterat ner Ven-instrumenten  och lämnat landet.

► Tänk om Tycho fått ansvar även för Anholts fyr…

Och apropå Tycho….
Kompisen, författaren Trygve Bång (t v) är en stor kännare av danska öar och är just nu med hustru Birgitta på Anholt.
Trygve berättar:
–  8 juni 1560 påbjöd Frederik den Anden att det skulle byggas fyrar på Skagen, Anholt och Kullen.
– Det var vippfyrar som eldades med kol. Den första fyren byggd i sten på Anholt var klar 1785. Från 1809 till 1814 ockuperade engelsmännen ön och byggde en liten fästning runt fyrens fot.
– 1811 försökte Danmark återta makten på ön men det slutade i ett katastrofalt nederlag för danskarna. Den nuvarande fyren färdigställdes 1881, men saknar numera nautisk betydelse.
– Anholts östra udde slutar i ett ca 1000 meter långt rev som kallas Knoben. Här har under århundranden hundratals fartyg gått i kvav. För att skydda sjötrafiken las här ut ett fyrskepp; Anholt Knob. Väderrapporter från detta skepp sändes bl.a. i den svenska sjörapporten. Anholt Knob är borta sedan länge.

♦  ♦  ♦

De sjöfarande på 1500-talets slut ska nog vara glada att Tycho Brahe ”bara” hade ansvar för Kullens fyr, ett uppdrag han grandiost misskötte. (Se Wilhelm Norlinds Tycho-biografi, pp 243-244),
Öresund var på denna tid ett danskt innanvatten, och det är obegripligt att Tycho egentligen fick hålla på som han gjorde. Har det nånsin utretts hur många fartyg som gick i kvav därför att Tycho struntade i fyrens skötsel, särskilt på vintertid?
Njut av Trygves bild från Anholt (bilden tagen mot öster från en hög sanddyn vid Pakkhusbugten).

– Vi bor i ett sommerhus på Sönderstrandsvej treds. Den lilla sandplätten i mitten av Kattegatt är sig lik, men ändå inte.
– På färjeresan från Grenå med M/f Anholt får vi plötsligt se en klargul plåtanordning i havet. En ny fyr!, ropar Birgitta. Nej då, det visade sig vara ett fundament till av 111 vindkraftverk  skall liggapå ett 88 kvkm stort havsområde mellan Djursland och Anholt. Här skall produceras CO2-fri elektricitet.

► Higgs-humor

På Humanistbloggen hittade Lars Olefeldt den här Higgs-kommentaren:

På nätet finns överhuvud taget en hel del Higgs-elakheter. Som denna apropå nyheters specifika vikt – eller är det en drift med hur liten Higgs-partikeln är jämfört med  Tom Cruise?

(Ill hämtad på http://short-jokes-quotes.com/joke/index.php/the-higgs-boson-is-this-small)
För denna rätt mänskiiga kommentar svarar välkände Daily Telegraph-tecknaren Matt (som i Matt Pritchett):

Jag undrar vad mina egna vänner, kolleger och favoriter, Kvällspostens bortgångna tecknare Sebastian (= Yngve Sebastian Olsson) och Ove Wahl hade kunnat skapa?
Bara för att visa på vilken nivå Sebastian låg får ni här njuta av ett av hans mästerverk från 1993 på temat ”livet på planeten jorden””:

Lämna ett svar