Hoppa till innehåll

Nr 134 2012

Unikt Chandra-fynd:

Dubbla röntgenkällor överlappar varandra

NASA:s röntgenkänsliga Chandra-sond har dokumenterat ett märkligt fenomen:

Röntgenstrålning från en chockvåg, som utgår från en supernova och som kolliderar med den omgivande "kokongen" av gas och stoft som tidigare sprätts ut från pre-supernovan (av typen kollapsande stjärna).

Supernovan kallas SN2010jl  och ligger i en galax 160 miljoner ljusår bort. I Peter Nilssons Uppsala-katalog UGC bär galaxen beteckningen UGC5189A.

I en kompositbild, som kombinerar Chandras hårda röntgen med en optisk bild från HST (Hubble Space Telescope), får vi detta intressanta resultat:

Och om vi bara håller oss till Chandra-bilden, ser vi detta:

Och i HST-visuellt:

► Supernovan anses vara en av de mest ljusstarka som observerats i röntgenspektrumet och även rent visuellt.

► Förklaringen till det vi ser diskuteras förstås av den astronomiska expertisen. Gasen som orsakar röntgenutstrålningen har en temp större än 100 miljoner Kelvin-grader.

► Det allra märkligaste med denna Chandra-upptäckt är enligt min mening följande:

► Att supernovan döljer ytterligare en bakom- och bortomliggande röntgenkälla. De bägge överlappar varandra, vilket vi nästan kan se. Källan bakom supernovan tros innehålla ett svart hål.

Bland forskarna i det internationella teamet bakom Chandra-observationen återfinns Stockholms-astronomen Claes Fransson.

♦ Jupiter VS månen

Ska vi döma av SMHI:s och DMI:s prognoser just nu (lördag kväll 14.7)) verkar det inte helt omöjligt att härifrån Malmötrakten kunna skymta månens ockultation av Jupiter  under tidiga söndagsmorgonen.

♦ Jordens vatten från asteroider

I en  ny studie, som Christian Vestergaard fått syn på, påpekas att jordens vatten mera sannolikt kommer från asteroider och meteoriter i huvudbältet mellan Mars och Jupiter och INTE från kometer, som varit huvudtesen några årtionden.

Även flyktiga grundämnen har här sin bakgrund, tror forskarna.

Avgörande för den nya teorin är deuteriuminnehållet (deuterium = "tungt vatten") i kolhaltiga kondriter. Ju längre bort från solen en himlakropp bildats, desto mer deuterium-rik är himlakroppen. Kondriterna innehåller mindre deuterium än kometer, alltså måste de ha bildats närmare solen. lyder resonemanget.

Tänk om vårt hälsobringande  vatten kommer BÅDE från asteroider, meteoriter OCH kometer?

En helgardering, således.

♦ "Exo-komet" närmar sig solen

Just nu närmar sig kometen P 96/Machholz solen, berättar kometkännaren Karl Battams på sin webb.

Det intressanta med denna komet är att den kan ha sitt ursprung runt en annan stjärna, en granne till solen.

SOHO tog igår en svit bilder, bl a denna. Kometen syns t h som en liten pil vid kl 16 (klicka på bilden!).:

Kometen kommer solen så nära som 0,13 AU, har en period på drygt 5 år och har iakttagits tidigare.

Med kometen tycks höra både en asteroid och en dagtida meteorvärm. Deras gemensamma ursprung kan som sagt ligga långt utanför solsystemet.

♦ Rymdreklamigt

Gamle Helsingborgsvännen Hasse Sjöström, legendarisk fotbollsledare i Sundets pärla ("upptäckte" Henke Larsson!!!), tipsar om en påkostad reklamsnutt för Perrier med  astronomiska förtecken:

http://www.youtube.com/user/perrier

♦ God helg önskas!

Nu firar vi lördag aften i rikets tredje stad – det kanske blir en stilla kvällsöl på Malmö Bryggeri framåt småtimmarna – och vi summerar en ganska intensiv nyhetsvecka med upptäckten av  Plutos femte måne som en given höjdpunkt.

I morgon söndag inleds ett litet extrainsatt massmediaäventyr för W-bloggsredaktören, vilket gör att det kan bli lite si och så med bloggambitionerna några dagar.

Lämna ett svar