Hoppa till innehåll

Nr 146 2012

Slutet är nära

Bara några ynka timmar kvar till forskningsrovern Curiosity landar på Mars.
Senaste nytt från NASA berättar att den projekterade femte bankorrigeringen kallad Trajectory Correction Maneuver 5 (TCM-5) inte behöver göras, så perfekt on target ligger farkosten i sin bana.
På fredagen låg rymdfarkosten, som i sin helhet kallas Mars Science Laboratory, dubbelt så långt bort från Mars som månen från jorden med en hastighet på 3500 m/s. Vid första kontakten med Mars övre atmosfär beräknas hastigheten vara 5900 m/s, och sen händer allt slag i slag på sju-åtta dramatiska minuter.
Lördag e m  4 augusti svensk tid var det ett dygn och runt 15 timmar kvar till landningen. Jag förutsätter att NASA själva tv-sänder.

Vill du se en filmsnutt hur landningen går till, rekommenderar Lars Olefeldt denna inbäddade sajt.

Kometgåta löst?

♦ Gåtan hur meteoriter och iskylda kometer typ Wild 2 kan innehålla partiklar av sorten ”calcium-aluminum-rich inclusions”, så kallade CAIs, som bara kan ha skapats i extrem hetta, tycks ha lösts av två teoretiskt lagda astrofysiker och ”kosmokemister” på Carnegiei.
♦ Huvudspåret är att i tidernas begynnelse har gas- och stoftmaterial transporterats från den oroliga ur-ackretionsskivans varma mitt (1500oK) till de kalla ytterområdena (60oK). Transportsträckan kan ha rört sig om 10 AU.
PS.

♦ För att göra denna historia ännu värre har Lars Olefeldt hittat en NASA-film på vilken en ung forskare berättar om hur han identifierat byggstenar till DNA-molekyler på meteoriter. En som sluttat snurra i sin grav efter denna upptäckt är Svante Arrhenius, uppfinnaren av den interkosmiska  panspermihypotesen.

Jag längtar till Orion

Förlåt Birger  Sjöberg, men jag kunde bara inte låta bli:
”Jag längtar till Orion, till Orion sköne hjälte, där små nebulosor röda glöda i hans bälte…”

Som Flamnebulosan, i närheten av Hästhuvudet och den östra(ste) stjärnan i bältet.
När en superskicklig astrofotgraf och Deep Sky-kännare som Jerry Lodriguss dokumenterar området, ser det ut så här – ”flamman” t v om Hästhuvudet:

När WISE, NASA:s  infrarödkänsliga rymdteleskop, härom veckan släppte sin version, blev perspektivet ett annat och resultatet detta (Hästhuvudet en liten svag utbuktning ungefär mitt i längs det vertikala  stråket):

WISE slutade tidigare i år att arbeta och klassas väl nu som – rymdskrot?

Mer kul med WISE!

WISE, som är en förkortning för Wide-field Infrared Survey Explorer, har gett forskarna en uppsjö nya himlakroppar att fundera över – allt från solnära bruna dvärgar till avlägsna blazarer. Och så har sonden hållt ett öga på asteroidbältet, bl a småplaneten Waldo.
Ditt uppdrag här och nu är att granska dessa bilder och innan du scrollar vidare till facit se var asteroiden gömmer sig:


Facit…

Johnny Carson var aktiv amatörastronom

Jag har inte varit i USA sen Johnny Carsons tid som underhållande tv-ankare i Tonight Show. För mig förkroppsligade han allt vad en riktigt rolig, överraskande och perpektivfördjupande pratshow ska handla om. Flitig gäst i studion var Carl Sagan. Kolla youtube!
Naturlugtvis var Johnny själv amatörastronom!
Bildbeviset ser ut så här:

Vad håller Urania i högerhanden?

Jag och W-bloggens vice Christian Vestergaard undrar vad det är vår musa håller i högerhanden.
Själv gissar jag på en laserpekare.

2 kommentarer till “Nr 146 2012”

  1. När Urania håller en jordglob i ena handen brukar det vara en kompass i den andra. Vilket verkar vara fallet även den här gången. Det roliga med den här bilden, som bloggredaktören som vanligt snott på nätet utan att ange källan suck, är att den återger en skulpturversion av astronomins musa där huvudet inte sägs tillhöra kroppen. Inget unikt tillstånd förstås…

  2. Pingback: Äntligen dags för landning på Mars « Tyngdlöst

Lämna ett svar