Hoppa till innehåll

Nr 147 2012

NASA:s förväntade måndagsscoop:

Marslandningen lyckades!

Grattis till NASA som utfört ännu en grandios teknisk bedrift: Mjuklandningen av Curiosity på Mars för en stund sen (måndag morgon).
Curiosty är ingen vanlig måndagsbil, om jag säger så. Och första bilden har redan levererats (vi ser Curiositys egen skugga):

Under sju minuters nedfärd genom Mars atmosfär lyckades alla operationer, och den nya Marsrovern står nu på marken. Datorn ombord skötte hela landningsproceduren.


NASA:s senaste pressmess, ett historiskt aktstycke, lyder så här:

Curiosity Lands on Mars

Mon, 06 Aug 2012 07:32:54 AM GMT+0200
NASA’s Curiosity rover has landed on Mars! Its descent-stage retrorockets fired, guiding it to the surface. Nylon cords lowered the rover to the ground in the ”sky crane” maneuver. When the spacecraft sensed touchdown, the connecting cords were severed, and the descent stage flew out of the way. The time of day at the landing site is mid-afternoon — about 3 p.m. local Mars time at Gale Crater. The time at JPL’s mission control is about 10:31 p.m. Aug. 5 PDT (early morning EDT).
Nu väntar en tids finjusteringar och kalibreringar innan det blir ”tuta och kör” på vår grannplanet.
PS.

Ännu en NASA/JPL/MSL-bild från måndagens lyckade landning:

Var har Curiosity dimpt ner?

Målet för den tekniska NASA-triumfen är Marskratern Gale – 154 km i diameter –  uppkallad efter en australisk amatörastronom vid namn Walter Fredrick Gale (1885-1945). Denne var på sin tid en flitig observatör av Mars – kanaler!
Gale-kratern har ett massivt centralberg (Aeolis Mons, höjd över omgivande yta5 km) med rester efter smällen, nedslaget. för ett antal miljoner år sen med diverse lager, sediment och tecken på erosion. Curiosity har landat i kraterns norra del, och forskarna tror sig veta att här finns/har funnits vatten. Bara Curiosity inte fastnar i sumpen när rovern kommer körande för att ”smaka” av.
Tänkbara landningsplatser diskuterades länge av NASA/JPL-specialisterna och efter utvärderingar blev listan allt kortare för att sluta med Gale. En närbild av området inuti kratern ser med färgförstärkning ut så här – den gula ellipsen markerar det tänkbara ursprungliga landningspmrådet inom vilket Curiosity helst bör ha landat.
Den röda kulören indikerar misstänkt H20-rikt område.
KLICKA på bilderna nedan!

För att visa hur NASA-experterna snävade in landningsområdet ytterligare i november i fjor, har de pytsat ut denna bild:

Och så sent som i juni i år fick vi denna översiktsbild av det slutgiltiga landningsområdet:

Vad ska Curiosity göra?

Marsrovern, den största och hittills mest komplicerade maskin som landat på en annan planet i vårt planetsystem, har ett antal uppdrag:
► Den ska utforska ytans beskaffenhet med hjälp av gaskromotagrafi, masspektrometer, laserspektrometer m m. Jakten på organiska byggstenar är topprioriterad liksom studiet av isotoper av grundämnen  som kan förklara hur Mars atmosfär utvecklats (och delvis avvecklats.).
► Instrument för röntgen- och fluorescencestudier finns med ombord, detta för att mäta ytmaterialet och klippor, kameror ska studera Mars-området runt rovern i stereo och färg, och Mars meteorologi (atmosfärtryck, temp, fuktighet, vindar) har en spansk forskargrupp fått på sin lott.
► Även ryska forskare är med ombord med instrument vars uppgift är att gräva sig ner till en meters djup

Hur går kommunikationerna till?

Enligt NASA:s fact sheet sker meningsutbytet mellan jorden (Deet Space Network) och Curiosity via relätstationer ombord på Marsassonder som sdan länge snurrar runt vår röda grannplanet.

Curiositys livslängd

I åtminstone 23 månader ska Curiosity arbeta. är det tänkt. Dag och natt!

Vad väntar vi på?

Jag tror att många med spänning inväntar Mars-kameran HIRISE försök att dokumentera Curiositys landning ovanifrån. Tidigare har NASA-folket lyckats dokumentera t ex Phoenix landning från sin Odyssey-farkost. Då såg det ut så här (KLICKA!!!):

Min vän från Mars

En av de första science fiction-serierna i tv, som kom till Sverige, var My favorite Martian (”Min vän från Mars”). Det är i stort sett femtio år sen.
Om marsianen himself, Ray Walston, hade levt i dag, så undrar jag vad han hade tyckt om Mars-intresset i vår tid. Han var en utomordentligt duktig filmkomiker,  dans- och sångman och var tex med i 50-talets tårdrypare, vidfilmsspektaklet South Pacific men syntes också i Chicagoexpressen, Ungkarlslyan och Blåsningen.


På Youtube finns förstås en del filmbitar med honom.
Mr Walston levde åren 1914-2001.

Lämna ett svar