Hoppa till innehåll

Nr 149 2012

Jodrell Bank-pionjären Lovell ur tiden

Den radioastronomiske pionjären, Jodrell Banks legendariske skapare Sir Bernard Lovell har avlidit, 98 år gammal.

♦ Under krigsåren ledde han en forskar- och teknikergrupp inom det strategiskt allt viktigare radarområdet. Med hjälp av överskottsmaterial, som ändå skulle dumpas, kunde han åren efter kriget för några få pund skaffa in beståndsdelar till sina första radioastronomiska instrument, som kröntes av bygget av den 76 meter stora skålen, som stod färdig 1957. Bara några dagar efter dopet kunde Jodrell Bank-skålen följa den ryska raket som forslat upp Sputnik 1-satelliten i dess bana, en av många spektakulära "kupper" från Jodrell Banks och Lovell-teamets sida.

♦ I takt med  ut- och ombyggnader genom åren, har Jodrell Bank-skålen ("the Lovell Telescope") blivit ett av radioastronomins viktigaste verktyg i utforskningen av kosmos. Med interferometertekniken har ytterligare framsteg gjorts, och till  Jodrell Bank kommer nu också högkvarteret för SKA (Square Kilomtere Array) i Sydafrika och Australien att förläggas.

♦ A C B Lovells namn  förknippas med flera böcker, några även utgivna på svenska. Hans självbiografi Astronomer by chance kom 1990, och i denna skriver han bl a om sina och kollegers första radarstudier av ekon från Perseidsvärmen 1946 – Lovells första astronomiska forskningsrapport överhuvud taget (tillsammans med J P Manning Prentice och C J Banwell). Genom att kombinera visuella observationer med mätningar av ekon i ett katodstrålerör från 10 mils höjd, kunde de slå fast sambandet. Ju högre Perseus stod, desto fler meteorekon noterades. När Perseus försvann under horisonten dog ekona nästan helt ut.

♦ Samma års observationer av Giacobiniderna förstärkte bilden av att jordklotet färdas genom interplanetärt kometspill, en sorts "singel och sand" som omger oss och vars radarekon även kan observeras dagtid. När resultaten lades fram för Royal Astronomical Society sågs Lovell & Co knappast som astronomer,  efter den sensationella föredragningen, skriver han, "we were part of the astronomical community".

♦ Notabelt i självbiografin var också Lovells minne från ett besök i gamla Sovjet, hur han och Fred Hoyle i det stora biblioteket på  Sternberg-observatoriet i Moskva förgäves letade efter litteratur i kosmologi. Denna fanns helt enkelt inte.

♦ Till Sir Bernards hobbisar hörde botanik, han vårdade ömt det arboretum som förknippas med på Jodrell Bank, han var en hängiven cricketentusiast och han älskade att spela kyrkorgel.

Jodrell Banks hemsida finns ett fylligt porträtt av Lovell, tipsar Christian Vestergaard.

ASTB syns och hörs

Vårt nobla sällskap kommer att synas dels på Malmö-festivalen 17-18 augusti (Raoul Wallenbergs park), dels på Sophies Skördedag 8 september ute på Ven vid Tycho Brahe-minnena.

Var ska sleven vara om inte i grytan?

Maria Sundin kortföreläser

Ett 13 minuter lång så kallad  TED-föreläsning  av Göteborgs-astronomen Maria Sundin finns på Youtube, tipsar Christian V::

http://www.youtube.com/watch?v=K8Dj0oSf1SA

Föredraget handlar om groggvir… jag menar vatten.

Jag gilar skarpt som gammal populärvetare att svenska forskare tar universitetens tredje uppdrag på allvar och ger sig ut i verkligheten för att missionera om vad de vet och, i förekommande fall, om vad de INTE vet.

Var är Hale-Bopp?

Den populära kometen Hale-Bopp C/1995 O1 har faktiskt fotograferats av amatörastronomen Dave Herald, Murrumbateman, Australien – 33 AE ut, längre ut i planetsystemet än Pluto! Magnituden runt 22.

Detta är första gången sen 2010 som Hale-Bopp anats bland stjärnspår, kosmisk strålning och annat skröfs som kommer i vägen för en kompromisslös astrofotograf.
Bilden är ungefär 4 kvadratbågminuter stor, och kometen rör sig  4/2”/t sydvart på himlavalvet.

Rymdskrotet runt Curiosity…

En av de senaste bilderna ovanifrån över Curisotys landningsplats på Mars finns här (KLICKA!!!)  – med fallskärm, värmesköld, landningskran m m markerat i terrängen:

… och här syns värmeskölden

Denna färgbild på 4,5-meters värmeskölden togs från Curiositys MARDI = Mars Descent Imager när vämeskölden bara var 15 m från sonden och tre sekunder efter separationen.

Oroliga marsianer

Tack till Lars Olefeldt, som från tecknaren Bruce Plante/Chattanoga Times uppsnappat denna marsianernas oroliga fråga:


Lämna ett svar