Hoppa till innehåll

Nr 157 2012

W-bloggens "Eriksgata" 2012:

Närkontakt med Ängelholms ufo-monument

Efter W-bloggens utflykt häromsistens till Göteborg och Christian Vestergaard, blev det dags att göra ett nedslag hos gamle KvP- och W-bloggkompisen Lars Olefeldt, boende i Stora Hult vid Skälderviken. Lars O hjälper ofta till här på W-bloggen, som alla vet, och han  tog mig i går till två intressanta utflyktsmål i Ängelholm:

► Pollenkungen Gösta Carlssons ufo-monument i skogen, som kallas Sibirien, och så avrundade vi med Flygmuseet och en bit mat på Hembygdsgården (smaskig sejfilé med tillbehör).

► Här vill jag för dagen koncentrera mig på "Pollenkungens" monumentala ufo-minnesmärke. 18 maj 1946 upplevde han "något" ufo-logiskt i en skogsglänta här, och så småningom (1972) fick han möjlighet att här resa sitt minnesmärke . Stället för "landningen" är markerat med cirklar i marken där tefatens stöd har stått och "fenan" stått riktad från maskinen, Själva det centrala  monumentet i betong och brons är i storleken 1:8, och det finns dessutom en grop efter landningen och barken på några tallar bär fortfarande spår efter att ha svetts av ufo-farkosten.

► Det skulle vara enormt kul att dra över området med en metalldetektor och, varför inte, en känslig geigermätare, för att se om något fortfarande markeras. Detta har kanske gjorts tidigare.

► Gösta Carlsson blev en driftkucku för sitt ufo-möte, och vad folk i trakten tycker och tänker och vilka teorier de har den dag som är behöver jag inte sätta på pränt. (En dansbana låg i närheten, berättar Sten Fristedt som haft sommarstuga här.) Det han såg var inte resultat efter en vanlig hockeytackling – han var med om att skapa hockeylaget Rögle B(andy) Klubb.  Personligen tror jag ju inte på storyn som sån men jag är desto mer fascinerad av Gösta Carlssons hallucination eller vad det var han var med om. En miniversion av Steniga Tunguska 1908?

► Om fyndplatsen Strövelstorp 47:1 säger Riksantikvarieämbetet officiellt:

"Monument, bestående av ett inhägnat, plant område, 22 m diam. I områdets mittparti är en i betong och brons uppförd modell av en rymdfarkost (flygande tefat). Modellen är i skala 1:8 enligt uppgift. Inom området är i markytan gjutna cementmarkeringar efter i marken uppkomna avtryck, då en s.k. UFO landade och startade den 18 maj 1946. Uppgiftslämnaren säger sig vara ögonvittne till händelsen."

Det var kul att äntligen få se monumentet, och STORT TACK till Lars Olefeldt som skickligt agerade kunnig guide och fotograf.

Om Gösta Carlsson har skrivits minst en bok och gjorts minst en film.

Lite bildbevis från utflykten:

1

2

3

4

Efter att på nätet tagit del av vad seriösa kommentatorer som Clas Svahn och andra anser, så kan Sibirien-händelsen avskrivas som äkta vara. Och är det något jag aldrig fattat med dessa förmodade ufo-landningar så är det detta: Varför besöker ET aldrig de stora observatorierna och tar ett snack med astronomproffsen där? Så typiskt att George Adamski bodde nära  Mount Palomar i Caliiornien och hade  flitigt besök av utomjordíngar, som flög genom rymden 1000-tals ljusår bara för att på sluttampen missa jordklotets då största observatorium.

De verkar inte särskilt smarta våra vänner där utifrån.

Svensk solforskare premieras

Det europeiska forskningsrådet ERC har pumpat in ett antal sköna miljoner Euros (2,49 miljoner för att vara exakt), en så kallad "Advanced Grant", i vår svenske Oslo-professor Mats Carlssons solforskning,

Men inte bara det:

Ett forskningspris är förenat med ERC-miljonerna. 31 augusti får Mats Carlsson ta emot både diplom, konstverk och 250 000 NKR vid Oslo-universitetets så kallade årsfest, vilket föranlett en sympatisk intervju på Oslo-universitetets hemsida. Det talas här om 21 miljoner norska kroner till ett antal väldefinierade projekt med fokus på utforskning av solens kromosfär.

Forskningsprojektet kommer att löpa under fem år, berättar ERC:s hemsida,  och Carlssons team ska utforska t ex hur koronan förses med massa och energi "nerifrån" kromosfären – ett av de stora mysterierna! – och viken avgörande roll de magnetiska krafterna spelar för eruptioner på soytan.

Mats Carlsson har gått den riktiga, den långa vägen: Han började som amatörastronom i tonåren hemma i Hudiksvall, och sen blev det allvar med studier och doktorsavhandling 1987 i Uppsala. Hjärtats sång drog honom till Norge, och i Oslo är han professor sen 1993 vid Institutt for teoretisk astrofysikk.

Till kommande uppdrag hör bl a att skapa digitala modeller av solen för användning i samband med uppskjutningen av den nya solsatelliten IRIS.

(Tipsare: Christian Vestergaad.)

Ännu fler Kepler-planeter

I ett svep har 41 nya exoplaneter i 20 stjärnsystem avslöjats med  hjälp av Kepler-sondens transitmetod.

Därmed är Kepler uppe i 116 bekäftade exoplaneter runt 67 stjärnor.

Hubble-teleskopet vs GK Persei

Jag säger som Gert Fylking: ÄNTLIGEN!

Äntligen kommer tunga HST-baserade rapporter om GK Per (Nova Persei 1901), novan som fascinerade August Strindberg (se t ex en liten uppsats av yours truly i senaste Strindbergiana) : HST Imagery and Spectroscopy of the Ejecta, and First Spectrum of the Jet-Like Feature, författad av Michael M. Shara et al.

Vi ha aldrig förr kommit GK Per så här nära, och nu avslöjas ett 1000-tal "kometliknande" utlöpare från dennna dvärgnova, somliga bara 50 AU i längd. Dessutom har en tidigare känd stor jet-ström över 0,27 parsec synats i detalj. Ursprunget sägs ha att göra med den ackrektionsskiva, som en kataklysmisk variabel som GK Per omgetts/omges med.

Förklaringen till allt vi ser? Svaret ligger med största sannolikhet dold i antingen stjärnvinden eller i det utvräkta stjärnstoftets kollisioner med ett stationärt eller svagt rörligt interstellärt medium i stjärnans närhet eller med dess kollisioner med tidigare utslängt novamaterial. Det kan inte uteslutas att GK Per rentav ligger inbäddad i en gammal nästan upplöst planetarisk nebulosa.

Denna rapport saknar bara en sak: Matematiska formler! Inte en enda… hmmm.

Häromdan när jag surfade in om AAVSO, såg jag att GK Per just nu har en visuell magnitud runt 13,5. Mänskligt för flera amatörteleskop!

GK Per är intressant för astronomerna av flera skäl, bland annat för sin relativa närhet till solen, ca 1500 ljusår.  Det finns andra liknande klassiska novarester, men de ligger betydligt längre bort och in i Vintergatan. Närheten gör att vi numera ganska lätt kan avslöja över årtiondena hur gas/stoft-skalet runt GK Per expanderar. Det finns ett par förnämliga animationer på nätet.

Katastrof á la 1857

Det är inte bara i vår tid som det diskuteras hur pass utsatt jordklotet är för asteroid- och kometkrockar. Så här skildrade franska Actualites Astrologiques det befarade mötet mellan jordklotet och en komet kallad Charles V. Året var 1857.

Tack till vännen Peter Modie på IBL Bidbyrå i Ljungbyhed för lånet!

Lämna ett svar