Hoppa till innehåll

Nr 161 2012

Senaste nytt från Curiosity

Från och ÖVER Mars-rovern Curiosity levereras dagligen nya spektakulära bilder – några visades av Bengt Rosengren på vårt ASTB-möte i torsdags – och 31.8 kunde vi på NASA:s Photojounal se denna bild (KLICKA!!!):

Skuggan från masten på Curiosity ses på HIRISE-sondens bild för fjorton dagar sen tagen på hög höjd – skuggan pekar sydost ut. Runt om rovern ligger fallskärmen, värmeskölden och andra föremål och vi kan se nedslagskratrar skapade efter prylar  som dansade  ner på Mars ytan i samband med  Curiositys landning. (Foto: NASA/JPL-Caltech/Univ. of Arizona/USGS)

På en annan NASA/Curiosity-bild från i går kan vi se hur Curiositys "laserkanon" pepprat några hål på en Mars-sten:

Glöm inte Pub Brahe på onsdag kväll!

Vi återupptar vår Pub Brahe-tradition med lite avslappat umgänge på Tycho Brahe-observatoriet kommande onsdag kväll. För gäster, nya, halvgamla och gamla ASTB-medlemmar. Alla välkomna!

Mycket snack och lite verkstad utlovas denna  kväll!

För att ändå hålla hjärnhalvorna i trim blir det en lättsam astroquiz..

H G Wells profetia

Jag  har tillbringat ett par kvällstimmar med att läsa en liten bok med H G Wells-noveller, inklusive sf-novellen "The Star" från 1897. Här berättar Wells om en stjärna/planet/komet, som kommer in i solsystemet, krockar  med Neptunus  och som hotar jorden under sin kollisionskurs in mot solen..

H G Wells skulle ha känt sig hemma  med dagens NEO-bevakning av jordnära asteroider!

I Wells berättelse går det åt h-e med större delen av mänskligheten, jorden kokar, vulkankäftar spyr ut lava, jordbävningar äger rum, jordmassor får fötter, väldiga tsunamis drar fram över planeten. Månen täcker den ljusstarka intränglingen en tid, vilket orsakar en smula svalka för den svedda mänskligheten.

Från Mars horisont kan astronomerna där (!) notera att inte särskilt mycket har inträffat på den tredje planeten inifrån solen. De välkända ytmärkena verkar någerlunda  intakta bortsett från de vita områdena runt planetens poler, som sannolikt består av is. Dessa har dock krympt.

Novellen  i The Graphic illustrerades bl a så här – som gammal murvel gillar jag ju tidningsgrabben i Londons folkträngsel  med löpsedeln med texten "Total Destruction of the Earth".

Illustratören hette Ludek Marold, och hans bild går att köpa som affisch via British Librarys arkiv.

Ny superjord hittad

En ny superjord har identifierats via det europeiska HARPS-teamet: Gliese 163c runt den röda dvärgen Gliese 163.

Exoplanetens minimassa uppges till 6,9 ggr jordens och dess rotationstid runt stjärnan är 26 jorddygn. Radien har uppmätts till 1,8-2,4 jordens, och planeten mottar minst 40 procent mer ljus från sin moderstjärna än jorden från solen.

Systemet ligger 50 ljusår bort, berättas i ett mess som Christian Vestergaard uppsnappat i cyperrymden.

Ja, Gliese 163c anses trots alla ovan nämnda parametrar ligga i den beboeliga zonen.

Hur många Tycho Brahe-gator finns det?

Min kompis, gamle entertainern Gunnar Bernstrup vet att han inte är ensam om att bo på en Tycho Brahe-gata. Gunnar och Eva bor på Tycho Brahe-gatan på Limhamn, men det finns Tycho Brahe-gator och TB-vägar lite varstans (Göteborg, Växjö, Tumba).

Köpenhamnarna har en hel Tycho Brahes Allé, och i Tyskland finns en Tycho-Brahe-Weg i Hamburg.

Även i Lübeck finns en gata namnad efter vår Ven-astronom.

Hur det ser ut i resten av världen vet jag inte, men det finns säkert massor av Tycho-gator lite överallt på vår jord.

(Tips: Läs gärna Gunnar dagliga blogg om du vill slippa gå till läkaren och få utskrivet receot på "humor och nostalgi".)

Astrobilder visas i Alingsås

Skicklige astrofotografen Robert Wahlström  har en bildutställning i Alingsås, Västergötland. Detta i missionskyrkan under hela september månad.
Vernissage i dag . (Tipsat av CV.)

Själva har vi inom ASTB lite lösa planer på att ställa ut i kapellet hos Svenska kyrkans stiftsgård Åkersberg i Höör. Om det blir av, sker det till våren 2013 – tidigast. Men planer finns! Återkommer.

Meteor-studie från 1860

Jag hoppas på fler astroteckningar av svenska amatörastronomer i W-bloggen framöver. Jag vet ju att några i vår gemenskap jobbat och jobbar intensivt med den gamla klassiska tekniken.

♦ Att konstnärer, alltså yrkeskonstärer, sen gammalt fascinerats av himlakroppar, har vi massor av bevis på. Christian Vestergaard, min vicegeneral här på bloggen, har t ex jagat fram nedanstående  meteorstudie av landskapsmålaren Frederic Church – "Meteors of 1860" är en bedövande vacker olja, naturligtvis en efterhandskonstruktion (klicka på den!) om han inte stod direkt ute på natten och målade. Många landskapsmålare skissar ute och finslipar hemma i ateljén.

♦ En av de sista stora i genren på våra breddgrader är nestorn Tage E Nilsson, som gjort och gör fantastiska landskapsoljor från Öland. Jag har varit ute med honom på Alvaret och sett hur han jobbar. Målat direkt på duken på natten har han dock aldrig gjort.

New York:aren Frederic Church levde åren 1826-1900.

Lämna ett svar