Hoppa till innehåll

Nr 168 2012

Barnard 68: Från kolsäck till stjärna på några hundratusen år

Jag är inte den ende som låtit tankarna glida åt Fred Hoyles Det svarta molnet när jag blickat in i Barnard 68. En gång i tiden sågs mörka nebulosor som B68 som en sorts hål i stjärnrymden. Nu vet vi att det handlar om extremt kalla  gas- och stoftmoln, och en ny undersökning av B68 talar om molnet som en föregångare till stjärnskapande. För första gången har astronomer kunnat mäta temperaturen i molnets ytterkant och centrum (16.7 K respektive  8.2 K).

Massan för B68 fastslås i denna rapport till 3,1 ggr solens och avståndet rör sig om 150 pc (nästan 500 ljusår).

Nebulosan, som ligger i stjärnbilden Ophiuchus/Ormbäraren, ingår i en kedja av stjärnskapande globuler, och den tros en gång ha ingått i ett filament som upplösts. Var detta filament i sin tur har kommit ifrån kan diskuteras, men förmodligen spökar supernovor i ekvationen.

I en tidigare undersökning 2009  diskuteras den begynnande kollapsen och astronomerna trodde då att en stjärna skulle kunna börja lysa inom 200 000 år – ett intet i astronomiska sammanhang.

Frågan ställdes samtidigt om det vi ser år två moln som kolliderar och vad en sådan eventuell  kollision kan betyda för att trigga igång en kollaps med slutmålet: en stjärna.

.B68 har en utsträckning runt 5-6 ljusmånader.

I molnet har radioastronomer identifierat linjer från molekylerna C18O, CS, NH3, H2CO, and C3H2 och den molekylära jonen N2H+.

E E Barnard fick syn på kolsäcken och publicerade sina upptäcker 1919 i ett paper kallat "On the  dark markings of the sky" i Astrophysical Journal, och Bart J Bok skrev 1947 tillsammans med Edith F Reilly ett banbrytande arbete i samma ApJ  i vilket begreppet "globul" myntades. Mycket handlade om nebulosan Messier 8, och Bok hävdade att åtminstone ett 20-tal nebulosor i Barnards förteckning var sanna globuler.

Först med infrarödtekniken  har globulerna på allvar börjat avslöja sina inre hemligheter, och med Hubble-teleskopets efterträdare,  IR-känsliga James Webb Space Telescope, kommer relativt närbelägna  B68 garanterat att tillhöra de först iakttagna objekten i Vintergatan.

En uppdaterad förteckning  över Barnards nästan 400 objekt finns här på nätet.

Poptjej med humor!

W-bloggens Lars Olefeldt har hittat en riktigt rolig kortföreläsning på TED om den brittiska popsångaren Katie Melua. När hon i en sina hits sjunger så här:

We are 12 billion light-years from
the edge,
That's a guess,
No one can ever say it's true,
But I know that I will always be
with you.

fick hon hård kritik av Simon "Big Bang" Singh i The Guardian. De utbytte åsikter,  och Katie, som varit medlem i en astronomiförening i skolan, gjorde en ny version vars text blev på följande vis:

We are 13.7 billion light-years from / the edge of the observable universe; / that's a good estimate with well-defined error bars / and with the available information, / I predict that I will always be with you.

En uppslukad dvärggalax maskerad till klothop

En ny rapport av Judith G Cohen och Evan N Kirby på Caltech synar det kemiska innehållet i klothopen NGC 2419, som ligger i Vintergatans yttre halo 300 000 ljusår bort (= längre ut än Stora och Lilla Magellanska molnen). Kemikalierna är annorlunda än i alla andra klotformiga,stjärnhopar, varför forskarparet än en gång slår fast sin tidigare teori:

Att det vi ser är inte en klothop utan resterna efter  en dvärggalax, som slukats av Vintergatan.

Mars kanaler fascinerade Dan Andersson

Jag har läst nånstans att Dan Andersson (t v) var intresserad av astronomi, och syn för sägen ger boken Det kallas vidskepelse (utkom 1916), I denna novellsamling diskuterar hans figurer Mars kanaler..I novellen "Sällskapsliv" säger en föreläsare:

"- Kanalerna, unge man, åro säkert de bästa stöd vi ha för hypotesen om mänsklig verksamhet där uppe. När jag går allena ute i de mörka kvällarna och skådar dit upp, tänker jag ofta på om paradiset månde vara beläget där."

Jag är inte den ende som fastnat för denna Dan Andersson-samling.  Bertil Falk tar även med honom i sin kommande översikt av svensk science fiction- och fantasy-litteratur förr.

Einstein på hugget

Lämna ett svar