Hoppa till innehåll

Nr 179 2012

Hänt på bygden:

Unga Astronomi-Sverige öppnar eget

Ett STORT och HJÄRTLIGT VÄLKOMMEN ttill nykomlingen i våra led, astronomiskungdom.se, som det flaggats om en tid. Från och med i går är sajten och organisationen på plats, och här har alltså det unga "Astronomisverige" fått ett eget forum. Det forumet är inget vi halvgamla+ ska lägga oss i eller ha synpunkter på, men jag tror inte gänget bakom har något emot en smula moraliskt stöd.

Om ADON, "Astronomins Dag och Natt", kan jag ju bara rapportera från vår malmöitiska horisont. Dan började med ösregn, sen klarnade det upp, det blev soltittarväder och på kvällen en perfekt stjärnhimmel. Kl 19.26 kom som på beställning ISS lågt i syd och vi tyckte att vi såg att det vinkades till oss.

Ute på TBO höll flera av våra aktivister kortföredrag om sina specialiteter, och det blev en både rik och informativ dag.

Hos mig fastnade särskilt Peter Larssons nästan propagandistiska M31-bild med två tydliga stoftstråk, en bild som Jon Saalbach visade oss.

Det var inte rekordmycket folk hos oss, men de som kom kände sig extremt välkomna, inte minst den allra yngsta generationen. Jag ska inte berätta om en tjej, en  fjärdeklickare, som knäckte mig på en stjärnbild!

Tycho var skarpögd

Tycho Brahe var en sensationellt skarpögd observatör, som vi vet, och på en sajt signerad amerikanen Wayne Pafko fanns för några år sedan Tychos Mars-observationer överförda i modern tids himmelskoordinater,

Tycho var på helt rätt våglängd!

Noggrannheten låg på någon bågminut, och det räckte för att Tycho – säkert mot sin vilja – med hjälp av Johannes Kepler och dennes planetlagar och sen Isaac Newton med gravitationen skulle krossa den gamla världsbilden. Av bara farten sopades  banen ren även med Tychos eget kompromissystem mellan den geocentriska och heliocentriska världsbilden.

Badringen mitt i Vintergatan

I Vintergatans mitt finns ett supermassivt svart hål med  en massa motsvarande ∼4×106M⊙. Sgr A* kallas området ju också när vi synar det i olika röntgenvåglängder,  och här har nu  en grupp vintergatsforskare  ledd av Max Planck-astronomen Gabriele Ponti kommit rester efter tidigare galaxkärneaktiviteter på spåren, en "badring" eller torus som är kopplad till molekylzonen i Vintergatsmitten.

Viss astronomisk forskning påminner mer och mer om en sorts sofistikerad spacearkeologi eller noggranna brottsplatsundersökningar. Här är ett strålande exempel!

Glöm inte Rolf Hepps Aniara-balett på tisdag

På tisdag (16.10) är det dags för höstens första kulturella  crossover-möte i  Tycho Brahe-observatoriets nya föreläsningssal, då vi visar Rolf Hepps Aniara-balett från 1988 och samtidigt har vernissage för hans måleriska Aniara-svit på väggarna, oljor skapade i omgångar åren 1988-2012.

Jag och Rolf körde igenom balettfilmen härom dan ute på obsis.

Filmen spelades in "live" på Lunds stadsteater 1988, och den  är på 1t 17m. Inspelningen har alltså nästan tjugofem år på nacken och eftersom filmen spelats över till olika system genom åren så har den en del tekniska tillkortakommanden, men det är ett helt unikt historiskt dokument vi får ta del av. Harry Martinsons (t v) efterlevande hustru Ingrid och parets döttrar såg baletten i Borlänge i samband med ett planetarium-möte och de gillade skarpt vad de såg.

Förhoppningsvis ska inte tekniken vara vår fiende på tisdag kväll (vernissage av Rolfs Aniara-konst  kl 18, filmintro kl 19), då vi ju också hoppas få direktkontakt med Aniara-balettens kompositör, tonsättarlegendaren Ralph Lundsten.

Väl mött!

R Scl syns från Oxie

Robert Cumming tipsar om att "spiralstjärnan" R Scl, R Sculptoris (se förra W-bloggen), faktiskt nu kan ses på nätterna över Oxie horisont.

Hela den vetenskapliga rapporten om spiralfenomenet med vår senaste ASTB-föreläsare, prof Hans Olofsson som en av medförfattarna, finns här.

Ovanlig kvartett

På ett bräde har vi fått fyra nya  ovanliga bilder av planetariska nebulosor  att gotta oss åt:

Det är ett internationellt lag av astronomer ledda av Joel Kastner  vid Rochester Institute of Technology  som fångat dessa röntgen/HST-kombibilder av NGC 6543 ("Kattögat"), NGC 7662 ("Snöbollen"), NGC 7009 ("Saturnusnebuosan") och NGC 6826:

Röntgenstrålningen markeras av de rosa partierna, Hubble-teleskopets uppfångade optiska fotonoer är röda, gröna och blå.

Samtliga nebulosor ligger ganska nära solen.

Resa in i planetarisk nebulosa

Även amatörerna kan! För ännu en fantastisk inzoomningsbar nebulsabild signerad Ken Craword förmedlas av Christian Vestergaard.

Crawfords sajt finns här:

http://www.imagingdeepsky.com/Nebulae/SH188/Sh2-188.htm

Tack för tipset, CV!

Länstolsastronomen – en epikuré!

Armchair astronomy heter det på engelska, på svenska kör vi med länstolsastronomi – en länstol är en stol med ryggstöd och breda och behagliga armstöd. Jag har inte hittat den perfekta ännu för mina astronomiska studier, men på nätet finns i alla fall en del uppslag hur den praktiska astronomin går till. Som här:

Länstolsastronomen har inte bråttom, hen är en reflekterande och vänlig typ som tänker sig för både en och två gånger, gärna med en god astronomibok i närheten med praktiska tips och en varm kopp "avec avec".

Länstolsastronomen gör sällan väsen av sig och har aldrig gjort några sensationella Nobelprisvärdiga upptäckter, men det är inte det det handlar om heller. Drivkraften ligger på ett helt annat och högre, närmast epikuréiskt  plan.

Länstolsastronomen förekommer aldrig i kriminalregistret.

Lämna ett svar