Hoppa till innehåll

Nr 191 2012

Utmaning för LOFAR:

Från neutralt till joniserat väte – när, hur och varför  hände det?

Det har varit en bra höst för de som intresserar sig för det tidiga universums "återjonisering". För oss började det med Onsala-professorn Hans Olofssons föreläsning för oss på ASTB, och i lördags, när vi gästade Onsala rymdobservatorium med våra halländska vänner, diskuterade också vår guide och värd Robert Cumming hur LOFAR kan hjälpa till att lösa gåtan.

Jag är inte det minsta insatt på området, men som alla nyfiken och vill veta mer.

En konferens i Stockholm på AlbaNova penetrerade problemet för ett tid sen:

► Återjonisering var en viktig händelse i universums tidiga historia, för ungefär 12 miljarder år sedan. Strålning från stjärnor och kvasarer i de tidigaste galaxerna gjorde att materien mellan galaxerna övergick från att vara neutral till joniserad, som den är ännu idag.

► Man vet ännu ganska lite om hur och precis när detta hände, men under de kommande åren hoppas astronomerna kunna lösa gåtan genom olika typer av observationer:

►  Radioobservationer av neutral vätgas mellan galaxerna med det europeiska LOFAR-teleskopet med Onsala som en viktig länk, observationer av mikrovågsbakgrundsstrålning med den europeiska Planck-satelliten samt infraröda studier av de tidigaste galaxerna (med det framtida James Webb ST.

► Alla dessa observationer är mycket utmanande, eftersom de avlägsna signalerna är så svaga.

Nedan en bild som forskare tänkt sig tiden då den joniserade materien, det blå, och den neutrala materien, den röda,  drabbar samman.  När vätet joniserats blir det optiskt genomskinligt och "the dark ages" inom kosmologin, kort efter Big Bang, är ett minne blott.

Den tänkta skalan i bilden 1 Mpc ~ 3 1022 m.

En aktuell uppdatering, ganska lättförståelig faktiskt, finns här: The First Billion Years project – IV: Proto-galaxies reionising the Universe.

PS från Onsala

W-bloggens utsände lyssnade efter Wow-signaler och radiobrus. Men radiotystnad rådde. Små öron…

.. kan dock ta hjälp av rejäla hörapparater för att lyssna in kosmos – som Onsalas 25-metersdisk som snart kan fira 50-årsjubileum:

Obamas stora månprojekt

Lars Olefeldt har uppsnappat nyheten att med Barack Obama säkert i sadeln i Vita huset, kommer NASA snart att bekantgöra sitt nya stora månprojekt – en rymdbas snurrande runt vår drabant!

En "flytande månbas" är en utmärkt språngbräda för vidare bemannade rymdprojekt mot t ex Mars.

Jupiterjätte + asteroidbälte = Liv!

På Hubble-teleskopets hemsida kan läsas om NASA-astronomen Rebecca Martin, som utrett förutsättningarna för liv runt en sol:
En Jupiter-jätte gör ett fantastiskt förberedelsejobb, och lägger vi sen till ett asteroidbälte av rätt massa och på rätt plats i ett ungt planetsystem är vi nästan där.

Asteroider är alltså inte hot mot livbetingelser, snarare förutsättningen.

En och annan asteroidkrock är, för att prata om klassisk Bronzol-reklam,  hälsan för halsen!

Solförmörkelsen

Vi har inom ASTB en stark solförmörkelsegrupp på plats (Nya Zealand) för att spana in den totala solförmörkelsen 13-14 november. Rapport kommer säkert på vårt nästa stormöte inom föreningen.

Spansk rymdkonst á la 1800-talet

Den spanske konstnären Luis Ricardo Falero (1851-1896) hade i sin konst en viss faibless för att kombinera avklädda kvinnor med himlakroppar.

Resultatet kunde bli så här ("Nymånen"):

Bra eller dåligt, personligt eller kitschigt, det får betraktaren avgöra. Falero blev i alla  händelser en av sin tids populäraste illustratörer av populärvetenskapliga böcker, och Camille Flammarion utnyttjade honom ofta i sina böcker.

Metropolitan Museum of Art i New York hänger hans lilla olja "Dubbelstjärnor", målad runt 1881:

Lämna ett svar