Hoppa till innehåll

Nr 19 2013

Asteroiden 2012 DA14 är på gång in!

På fredag drar asteroiden 2012 DA14 in över och förbi jorden, i en bana på ett avstånd som ligger närmare jorden än kommunikationssatelliternas banor.

Upptäckten av asteroiden skedde redan i februari i fjor, faktiskt från spansk horisont (La Sagra Observatory). Observatoriets instrumentering hade precis uppgraderats med en ny snabb och ljuskänslig CCD-kamera tack vare ett bidrag från det Near Earth  Object-program som The Planetary Society iscensatt.

La Sagra-projektets förnämliga  hemsida har bl a dessa bilder från upptäckten.

Massor av observatörer kommer att göra allt vad de kan för att få syn på asteroiden, som kommer att pila fram på himlavalvet i en rasande fart.

Väderprognosen för  fredag kväll för TBO är den gamla vanliga: Mulet, tunga moln. Samma för Lund, förmodar jag.

NASA har senast publicerat 297 observationer, som täcker 354.46 dygns tittande från 23 februari 2012 till 11 februari 2013. All tillgänglig utvärdering av risker etc finns här. Här kan framför allt läsas hur nära asteroiden, som är drygt 50 m tvärsöver, kommer under passagerna år 2080, 2093 och 2109. Något för barnbarnens barn att fundera på.

En pedagogisk himmelskarta över passagen signerad Per Ahlin/Populär Astronomi finns här. Det är bara att surfa in om och kolla tider och himmelskoordinater.

Asteroiden bör kunna ses med hjälp av en fältkikare.

Mycket Massiva Stjärnor

Förutsättningarna för att det kan finnas mycket massiva stjärnor i vår galaktiska närhet, så kallade VMS eller  "Very Massive Stars", diskuterades under IUA-kongressen i Beijing i fjor.

Nu har en massiv rapport publicerats. I den talas om VMS som kan ha massor 1000 ggr solens. Om en sådan briserar som en supernova är det inte säkert att överhuvud taget nånting blir kvar av stjärnan.

Än en gång: Lita ICKE på den lärobok som skrevs i fjor! Det kommer hela tiden nya fakta, nya teorier och uppkast.

Hur ser hålet ut när Curiosity borrat?

Från NASA:s Mars Science Labb, Curiosity, har kommit ett par bilder som berättar om hur borrningen gick till  senast och hur hålet ser ut efteråt. Någon ytnära underjordisk vattenkälla sprang inte läck!

Förste Tycho Brahe-pristagaren

Det kan ju vara kul att  veta för oss när Dan Kiselman gästar ASTB i nästa vecka, att den förste innehavaren av det europeiska astronomipriset uppkallat efter Tycho Brahe, blev vår soiforskande KVA-professor Göran Scharmer, Kiselmans kollega.

Året var 2008.

Det är inte ofta vi läser om EAS, European Astronomical Society, men organisationen finns.

Inga naturvetare i sandlådan, tack!

Lars Olefeldt har fyndat denna pedagogiska bild:

(Bildkälla: teachhub.com)

Astro-trålarna rensar upp

Vissa astronomer och vissa astronomiska projekt är som trålare: De fiskar upp allt i sin väg. Vad finns kvar för framtida forskare att syssla med?

Nyligen publicerade ett gäng "astrotrålare" en rapport från ett mörkt moln kallat L 1003 i den unga stjärnbildningstrakten Cyg OB7. 9200 stjärnor, som inte tillhör Vintergatans skivpopulation, synades i det nära infraröda området, och det visade sig att 1,6 procent av dem är variabla. Det är en betydligt mindre siffra än för unga stjärnor i skivan.

Cyklande Einstein

Det går att göra business även inom vår lilla sektor. För en T-shirt med detta motiv vill företaget bakom ha 20 US-dollar, i och för sig överkomligt.

Bilden på Albert Einstein på sin cykel togs under en tur utanför California Institute of Technology, i vars bildarkiv bilden är en raritet.

Det påstås då och då att Einstein kläckte några av sina djupaste tankar under just cykelturer.

Själv har jag, när jag är ute och cyklar i stan, svårt att tänka på annat  än alla gångrafikanter som är i vägen på trottoarerna.

Lämna ett svar