Hoppa till innehåll

Nr 27 2013

Segertecken i skyn

En av 1900-talets främsta galaxutforskare lystrade till namnet Benjamin Markarian, och han utforskade särskilt växelverkande galaxer med ett  överskott av ultraviolett utstrålning. Resultatet blev en annorlunda galaxkatalog, och i den utgör Markarian 8/IC 21 84 ett speciellt märkligt objekt.

Jag vet inte vad detta "V" i kosmos ska kallas, "Churchill"? Det vi ser är i alla händelser just Markarian 8-objektet IC 2184 i Giraffen(Camelopardalis, som Hubble Space Telescope nyligen  fångat på bild.

Två galaxer håller på att krocka. V:et är det perspektiviska resultatet av att vi ser galaxerna smälla i varandra  från kanterna.

Våldsamma gravitationskrafter är i utveckling.

Galaxkollisioner för alltid med sig intensiva stjärnbildningsutbrott. I bilden syns dessa som blå områden.

V-galaxerna ligger 160 miljoner ljusår ut.

Applåd för Gustav

Lundaamatören Gustav Holmberg, som var en av de första observatörerna i världen att måtta Nova Cephei 2013:s ljusstyrka (se förra W-bloggen), fick en  applåd på senaste ASTB-mötet för sin bedrift. Applåderna nådde med ljudets hastighet Gustavs sportlovsviste i Småland.

Nyheter och – nyheter…

– Så skönt att sånt här bara sker utrikes, påpekar Lars Olefeld som fått ögonen på en sidhänvisning förra veckan i Svenska Dagbladet:

Hänvisningen påminner mig osökt om när Åke Ortmark  satt i Aktuell-studion i tv som nyhetsankare en kväll 1986 och påpekade för allmogen: "Halleys komet närmar sig Sverige"!

Det är också Lars Olefeldt som fått tag i denna filmsnutt på temat "Meteorskydd ner!". Det är ju faktiskt en alldeles strålande affärsidé!

Solen i (amerikansk) närbild

Under ASTB-mötet senaste berättade Dan Kiselman underhållande om den svenska solforsknngen på La Palma med dess världsledande 1-meters SST-teleskop.. Han kom också in på alla de solobservatorieprojekt som just nu diskuteras runt om i världen – att bygga stort och större än SST är lätt på papperet, men optiken och tekniken erbjuder konkurrenterna enorma problem.

Dock försöker kollegerna borta i Californien, på Big Bear Solar Observatory, bräcka de blågula med bilder som den nedan – av minigranuler på solskivan med USA-kartan insatt som en jämförelse:

Helvetiska Teskedsplaneten!

Jag vet inte vad exoplaneten Kepler 37b, som inte är större än vår måne, ska få får tillnamn.

Pyttan?
Teskedsplaneten?

Lilliput?

Tummetott?

Kepler 37b ligger ett par hundra ljusår från oss och är något större än vår drabant.

Bland astronomer kallas ex:ot enligt nätet för en "mini-Merkurius", vilket är ganska träffande eftersom planeten ligger  så nära sin sol och tar bara 13 dygn på sig att göra ett varv. Yttemperaturen kan bara beskrivas på ett sätt – helvetisk!
Planetens massa är runt 0,01 jordmassor.

Fakta om upptäckten och  Kepler 37-systemet finns här.

Vackert oväder på Saturnus

Vi gnäller alltid på SMHI när meteorologerna kommer med prognoser om oväder och storm, men vad ska vi säga om Saturnus väder/oväder? SMHI på ringplaneten har dygnet fullt av stormvarningar – denna vackra. färgförstärkta bildmosaik kommer förstås från NASA:s rymdfarkost Cassini och visar hur den gigantiska stormen tedde sig på norra halvklotet

Den våldsamma stormen eller snarare orkanen med åska och blixtrar som krydda  spred sig (upptäckten skedde i slutet av 2010) runt planeten och upphörde först efter ett par hundra dagar då den  bet sig själv i svansen – efter ett varv på 300 000 km.

Saturnus oväder skiljer sig på ett par punkter från liknande fenomen på Jupiter, framfört allt har de mycket aggressivare centra.

På samma NASA-sajt kan vi även njuta av denna animation. Enorma krafter är i omlopp. (KLICKA på bilden så kommer filmen igång.)

Ljuset är både vän och fiende

Ljusförsämring är ett faktum vi får leva med. Vi har det fortfarande relativt väl förspänt ute på Tycho Brahe-observatoriet, alldeles speciellt som vi får släcka ner belysningen av  vattentornet vid behov, och gatlamporna i Kristineberg är inte riktade uppåt.

Men vad händer om de byggprojekt längs Galgbacken, som det glunkas om, verkligen blir av? Risken att vi tvingas flytta blir då överhängande.

Vi borde rota i stadsplanerna!

Tills vidare kan du ju kolla ljussituationen där du bor. Kolla med stjärnorna i Orion, så får du ett grepp om ljus och mörker på stjärnklara kvällar. Helst ska vi ju för blotta ögat kunna se stjärnor ner till 5-6:e magnituderna.

Lämna ett svar