Hoppa till innehåll

Nr 36 2013

Bildrikt "mitt-i-veckan-extra" (scolla neråt!):

Stora Björnens vackra dubbelgalaxer

Genom Christian Vestergaards flit har W-bloggen fått förstatjing på astrofotografen Lars-Gunnar Wässings ovanligt vackra dokumentation av M81 och M82 i Ursa Major/Stora Björnen.

– Tuben är en fyrtums (NP101is) Televue och astrokameran som Lars-Gunnar använde var en QSI583wsg. berättar CV.

– Bilderna togs med hjälp av bildprogrammet Pixinsight. Där körde han sin astrobild med 10×5 minuter på luminans och och 6×5 minuter RGB.

Det tekniska förstår jag (nästan) ingenting av, men det estetiska i bilden talar för sig själv. Veckans skönhetspris går till Lars-Gunnar!

Peters bok nu i bokhandeln

I går släpptes vår ordförande Peter Lindes nya stora bok Jakten på liv i universum, som ges ut av Karavan-förlaget i Lund.

Boken finns i en välsorterad bokhandel nära dig – om inte, stressa bokhandelsfolket så att de skaffar in den!

Samtidigt öppnar Peter en fantastiskt fin webb, väldesignad och matig till innehållet,  med till boken kompletterande senaste nytt om "jakten":

www.peterlinde.net

Vad avslöjar Planck-teamet?

På torsdag 21 mars avslöjar ESA:s Planck-team på en presskonferens i Paris absolut senaste nytt om sondens utforskningar av universums allra första tid. Forskarna har nu nått så långt som till tidpunkten då vårt kända kosmos endast var 380 000 år gammalt – vad avslöjar kartläggningen över hela himlavalvet av den kosmiska mikrovågsbakgrunden? Det återstår att se.

Tack till Arne Strömgren som såg senaste Vetenskapens värld i SVT, där frågan dök upp och kosmologen, Sverigebesökaren Lawrence Kraus intervjuades.

Är det inflationen som kosmologerna kommit på spåren? Eller är det nått annat?

Runes favoritkometer (2)

Vintern 1985-1986 dök den upp på vår stjärnhimmel, den efterlängtade Halleys komet. Rent visuellt var det en besvikele, vad jag kommer ihåg, men vår amatörastronomiske nestor Rune Fogelquist missade inte tillfället att dokumentera himlakroppen med sin arsenal av teleskop.
Bilderna nedan är från den jubileumsutställning Rune arrangerade 1992. då Bifrosta-observatoriet kunde fira 50 år. Utställningen ägde rum i obsisets föreläsningssal.

 
 

 
 

 
 
Rune återkommer med många fler av sina förnämliga kometbilder.

Supernovan 1006 e Kr

Forskare knutna till Max Planck-institutet för astronomi i Tyskland har specialstuderat en del av chockvågorna i supernovaresten SN1006 och menar sig ha hittat partiklar som skapar den kosmiska strålningen, som ju också bombarderar oss på jorden dagligen och stundligen.

Supernovarester fungerar kort och kort som kosmos egna partikelacceleratorer.

"Himmel och jord" i Malmö

Malmö-museets nya avdelning med fokus på Tycho Brahe och Mårten Triewald, öppnades i söndags.

Och det är bara att konstatera att det är en liten men naggande god hörna Tycho fått. Storverket är Uranienborg-modellen, som byggdes 1912 och som är en gåva av Deutsches Museum i München.

Med det nya planeriet också på plats så småningom, kommer vi astronördar att bli garanterat nöjda.

Att ASTB kommer att samarbeta med  Malmö museum står inte skrivet i stjärnorna. Det är redan ett faktum. Våra små foldrar finns till allmänt plock i entrén.

En del i utställningen väcker frågor kring Tychos exakta observationer (detta var innan teleskopet uppfunnits!): Hur gick hans tidtagning till? Det är en sidofråga vi sällan funderar över, men det bör utredas lite mera i detalj framöver.

Här är några av Kjell Werners monterbilder från vernissagedagen:

♦ ♦ ♦

♦ ♦ ♦

Solsystemet som skjutbana

Från Lars Olefeldts studerkammare kommer denna kortfilm med Nell deGrasse Tyson, som berättar om kosmos som skjutbana – att vi lever i ett farligt hörn av världen utan vapenkontroll, ett hörn där asteroider har skapat enorma omvälvningar förr  och kan göra det igen i framtiden.

Mr Tyson är i högsta grad kritisk mot politiker och byråkrater som inte  förstått hur sårbara vi är, trots att de upprepade gånger varnats. Den ryska meteoritsmällen fick beslutsfattarna att yrvaket vakna till fem i tolv.

Rörelsemängdsmomentets bevarande

Vår konståkerska Viktoria Helgesson kom på 14:e plats i årets VM, en flott prestation. Hon har flera SM-guld bakom sig och bra placeringar internationellt överhuvud taget (5:a i senaste EM).

Viktorias  piruetter är strålande exempel på rörelsemängdsmomentets (eller impulsmomentets) bevarande, när hon snurrar på ett ställe och kryper ihop mot sitt rotationscentrum genom att "fälla" in armarna ökar rotationshastigheten, ett fysikaliskt fenomen som förenar allt från konståkare till ackretionsdiskar runt nybildade stjärnor  till pulsarers rotation.

Kolla Viktoria på Youtube, till exempel här.

Lämna ett svar