Hoppa till innehåll

Nr 40 2013

Mysteriet med den försvunna jättestjärnan

Kommer du ihåg Owe Thörnqvists gamla hit "Var tog den lilla stygga loppan vägen, ingen som vet, ingen som vet"?

I modern astronomisk tappning bör låten kanske lyda: "Var tog den gula superjätten vägen, ingen som vet, ingen som vet…."?

Tack till vår supernovaforskare (och ordf i Svenska Astronomiska Sällskapet) Jesper Sollerman som tipsar om en förnämlig animation från ett supernovautbrott i M51 i förrfjor:

Stjärnan som skapade smällen har hastigt och lustigt försvunnit, och mysteriet kan väl jämföras med deckarnas slutna rum-mysterier.

W-bloggen uppmärksammade  SN-mysteriet för en tid sen (nr 31 2013), men den här flotta animationen är bara ett par dagar gammal. Tack för den!

Obs: Bilden är i högsta grad KLICKBAR!!!

► Försteförfattare till rapporten ovan och den som gjort bilden är Mattias Ergon, som är doktorand i Jesper Sollermans forskargrupp i Stockholm. Gruppen försöker lösa mysteriet med den försvunna gula superjätten, själva föregångsstjärnan till smällen som gav oss SN 2011dh. Området, visar det sig, har dokumenterats både före utbrottet  och efteråt, naturligtvis, och med hjälp av 2,56-meters teleskopet NOT (Nordic Optical Telescope) visar sig stjärnan över B-, V- och r-banden ha tappat 40-60 procent i utstrålningen.

► Det är klart att det finns en tynande SN-rest kvar nånstans där inne i sitt skal, och den kommer väl att höra av sig så småningom. Med bättre teknik och optik än vi har i dag, kanske.

► NOT-observationerna bekräftar tidigare studier med hjälp av HST, det rymdbaserade Hubble-teleskopet, Och om jag förstår Sollerman & Co rätt i Astronomer´s Telegram, så uppfyller den iakttagna  ljusstyrkeminskningen över tid det förväntade skeendet för en Typ IIb-supernova.. Men spännande är det lika fullt. Och dramatiskt.

Rymdutställningen på TBO – sista utrop!

Glöm inte vernissagen för Fahad Sulehrias unika rymdkonst-utställning torsdag kväll 18-20. Plats: Tycho Brahe-observatoriet, Oxie.

Stora salen är från och med nu även försedd med spotlights, som möjliggör extra snygga hängningar och suggestiva belysningar.

Runes favoritkometer (6)

– Jag fotograderade Bradfields komet 10 november 1987, bilden togs i 38 cm-reflektorns primärfokus, Exponeringstid 13 minuter på T Max 400, noterar Rune.

Bradfields komet rörde sig i området runt Aquilae/Örnens stjärnbild, den hade en kort kompakt svans och den utvecklade en plasmavans, vars uppträdande yrkesforskarna hade en smula svårt att förklara. Var det solvinden som spökade? 

Kometen upptäcktes av den flitige australiske kometjägaren Bill Bradfield.

Tyst sol

Solen är vääääldigt tyst just nu rapporterar spaceweather-sajten.

Tycho VS Ursus

En artikel i senaste Journal for the History of Astronomy diskuterar något mycket spännande: Utsattes Tycho Brahe för ett plagiat av tidigare protegén Nicolaus Reimers Bär alias Ursus, som ju Tycho hävdade i ett obevakat ögonblick på Hven stulit hans världssytem (med jorden i centrum, alla planeter snurrar runt solen som roterar runt jorden)?

"Trying Ursus: A Reappraisal of the Tycho-Ursus priority Dispute" är författad av astronomihistorikern Juan D Serrano och diskuterar inte bara Tychos planer på en plagiaträttegång mot Ursus utan också de bådas sociala ursprung: Tycho var ju adelsman, Ursus en ofrälse.

Återkommer när vi lusläst artikeln!

Glad påsk från oss på W-bloggen!

Den här påskharen hade NASA:s Mars Odyssey-sond vänligheten att serva mänskligheten med redan 2004.

Även Opportunity gav oss på den tiden en påskhare från vår röda grannplanet.

Av bara farten får vi gratislektioner i hur den mänskliga egenskapen att söka igenkännbara mönster fungerar.

Lämna ett svar