Hoppa till innehåll

Nr 63 2013

Efter trotsåldern…

VLT nu i moppeåldern!

Jag vet inte hur astronomer har det med att köra moped, moppe, men jag vet att det finns berömda astronomer som framgångsrikt tävlat i stora lopp i mc (David Latham, exoplanetlegend knuten till Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics) och det finns till och med en blogg kallad  Motorcycle Astronomer. I Lund gillade Hans-Uno Bengtsson att dra på med sin bike.

Att även teleskop kan gå in i den bångstyriga och vilda "moppeåldern" bevisas av att ESO just  i dag firar 15 år av jätteteleskopet VLT (Very Large Telescope), världens mest avancerade teleskop för synligt ljus – med den här spektakulära nya bilden av globuler i IC 2944.

☛ Det är femton år sedan det första av VLT-teleskopen såg sitt första ljus, 25 maj 1998. Sedan dess har de fyra stora ursprungliga teleskopen fått sällskap av de fyra mindre hjälpteleskopen som är en del av VLT:s interferometer (= VLTI).

☛Jätteteleskopen VLT är ett av de mest kraftfulla och mest produktiva markbundna teleskopen som finns. Under 2012 publicerades över 600 granskade forskningsartiklar som baserades på data från VLT och VLTI.

☛ Molnet ligger ungefär 6500 ljusår från oss i den sydliga stjärnbilden Kentauren. I den här delen av himlen finns många andra liknande moln och nebulosor som detaljstuderas av astronomer för att förstå mekanismerna bakom hur stjärnorna bildas.

☛ Denna del av himlen har tidigare avbildats av NASA/ESA:s Hubbleteleskop (opo0201a). Den nya bilden som är tagen med instrumentet FORS på ESO:s VLT vid Paranalobservatoriet i norra Chile [4] täcker en större del av himlen än Hubble gör.

En provkarta av VLT-godbitar genom åren ser ut så här:

Avståndet till "Westerlund 2"

Den unga öppna stjärnhopen Westerlund 2 visar sig, efter komplicerade beräkningar och reduktioner, ha avståndet  2,85 ±0.43 kpc och en maxålder på ∼2×106  år.

Det anses från och med nu säkert att himlakroppen ligger inuti Vintergatsarmen i stjärnbilden Carina.

Härifrån kommer en ymnighet av röntgen- och gammapartiklar.

Solen, D-vitaminet och – astma

Tack till W-bloggens egen astromedicinare Carl-Olof Börjeson som är nyfiken på  solstrålningens roll för oss jordbor, Nu visar nya rön på D-vitaminets  betydelse för astmatiker, som rekommenderas vistas mer i solljuset. 20 maj uppmärksammade en rad engelska medier en ny studie från  universitetssjukhuset King´s College i London:

☀ Låga nivåer av vitamin D, som  tillverkas av kroppen när den utsätts från solstrålning, kan kopplas till  förvärrade astamsymtom.
– Vi vet att individer med höga nivåer av vitamin D har bättre möjligheter att  kontrollera sin astma –  sambandet är slående, säger forskaren professor Catherine Hawrylowicz.

✔ Hennes forskargrupp har studerat D-vitaminets påverkan på interleukin-17, en  substans i kroppen som spelar en central roll i immunsystemet och hjälper till  att bekämpa infektioner. Om kroppen producerar för mycket interleukin-17 förvärras astman.
✔ Studiens första fas omfattade 28 svårt astmasjuka patienter. Det visade sig att  vitamin D kunde sänka nivåerna av interleukin-17 i blodprov från patienterna.
✔ Studien som leds av professor Hawrylowicz (t v)tar nu nästa steg för att se om  tillförsel av vitamin D kan lindra sjukdomen hos dessa astmapatienter in vivo.  Några av dem producerar sju gånger så höga nivåer av interleukin-17 som  normalt. De svarar inte längre på kortisonbehandling.

✔ Till BBC säger Catherine Hawrylowicz att hon hoppas att kortisonresistenta  astmapatienter kan återfå effekt av kortison och att de som har nytta av  kortison kan minska dosen om de tar vitamin D som kosttillskott.
✔ Tidigare har brist på vitamin D kopplats till engelska sjukan (rakitis), ökad  risk/förekomst av MS, ökad dödlighet i prostatacancer och tandköttsblödningar.
✔ Om svår astma ska adderas till listan är ännu för tidigt att säga; till det  krävs mer forskning.
✔ Det är när solen lyser på huden som D-vitamin bildas i kroppen. Men i ett land  som är solfattigt stora delar av året räcker det inte alltid att enbart vistas  ute. Man måste också äta rätt D-vitaminrik mat som fet fisk, ägg,
mejeriprodukter och D-vitaminberikade matfetter.

G2 – gasmoln eller stjärna?

Inför det med spänning emotsedda mötet mellan det instörtande G2-molnet och det svarta hålet i Vintergatans mitt (= SgrA*), har det kommit lite smolk i bägaren från astronomer som jobbar med Keck-instrumentationen på Hawaii. I en ny rapport, publicerad för några veckor sen, undrar astronomerna om vi verkligen ser ett gasmoln och inget annat – kan det röra sig om en stjärna som håller ihop "molnet"? Och hur påverkar det i så fall alla tidigare beräkningar om det finns en stjärna med i spelet?

Nya data presenteras dessutom för pericenter-mötet, som nu tros äga rum i mars 2014 (avståndet då 130 AU, kortare än tidigare beräkningar).

Ett 30-tal forskningsprogram löper parallellt, från radioastronomiska våglängder till det hårda gammaområdet, så de nya banparametrarna är viktiga för hur mycket krut forskarna ska lägga på det spektakulära mötet.

Guden Atlas med och utan fikonlöv

Det har länge diskuterats ifall Atlas-statyn i Neapel, där guden Atlas bär en tung himmelsglob på sina spröda axlar, rentav baseras på Hipparchos stjärnkatalog. En  som tror på teorin är professorn Bradley E Shaefer vid Louisiana State University (se en av hans uppsatser här), men andra ifrågasätter så radikala slutsatser (t ex här). Striden böljade fram och tillbaka för en sju-åtta år sedan.

Statyn. som finns på Museo Archeologico Nazionale i Neapel, är på drygt 2 m ,och globen 65 cm i diameter är en romersk kopia på 100-talet e Kr efter ett grekiskt original. Globens olika cirklar återspeglar himlavalvets (ekvatorn, ekliptikan, vändkretsarna etc) och stjärnbilderna utgör ett 40-tal av de klassiska grekiska konstellationerna. Dock: Där Ursa Major/Stora björnen och Ursa Minor/Lilla björnen borde finnas är i stället ett hål i globen!

Några enskilda stjärnor är INTE utsatta, vilket trots allt är ett stor aber för Hipparchos-teorin.

Mera skojigt är kanske att det i litteraturen finns olika versionen av statyn.

Så här ser den ut i verkligheten:

Och så här kysk såg den ut i en astronomibok för ett antal år sen:

Bilder med ditsatt fikonlöv tycks ha förekommit i litteraturen sen slutet av 1800-talet, och dessa varianter förekommer konstigt nog fortfarande in  i modern tid (senast 1989).

ESA jagar nära jorden-bumlingar

Även ESA, den sameuropeiska rymdorganisationen, har nu startat upp ett nätverk för att bevaka NEO:s, Near Earth Objects.

Spindeln i nätet ligger i italienska Frascati.

Astronomifilosofer i Monthy Pytons match

De galna engelsmännen (och en amerikan!), som utgjorde Monty Python-gänget, skapade för fyrtio år sen den roliga sketchen med fotbollsspelande filosofer: Grekiska filosofer mötte tyska filosofer.

Youtube har bl a denna version.

John Cleese spelade Archimedes, Graham Chapman tysken Friedrich Hegel, Michael Palin såg vi som Friedrich Nietzsche och Terry Jones dök upp som ersättaren Karl Marx,

Terry Gilliam såg ut som Immanuel Kant, filosofen som gav oss nebulosateorin.

Roligare än så här var nog aldrig Monty Python-gänget!

Eureka!

Tack till Lars Olefeldt som på nätet hittat den ultimata förklaringen!

Lämna ett svar