Hoppa till innehåll

Nr 65 2013

Astronomdagarna i Lund

Vår styrelseledamot Anna S Árnadóttir är tillsammans med Dainis Dravins, vår lundaprofessor, några av de ansvariga på astronomiska institutionen för årets version av Astronomdagarna, som äger rum i Lund 10-12 oktober – oftast ett forum för yngre astronomer som berättar om sin forskning. Men också etablerade proffsforskare kommer att föreläsa.

✹ Det ges rikligt med tillfällen att umgås, och en av utflykterna dessa dagar går till TBO, då vi naturligtvis ska ställa upp och berätta om vad "riktig" astronomi går ut på. Även Ven är ett utflyktsmål.

✹ Anna påpekar i ett mess till den astronomiska communityn att alla är välkomna men att bara den eller de som anmäler sig före midsommar kan garanteras plats.

All info här:

http://www.astro.lu.se/astro2013/

Anders Nyholm sitter med i den lokala organisationskommittén och  Peter Linde ingår i astronomdagarnas "scientific organizing committe".

Vårt lokalombud i Älvsbyn

Monika Jonsson, som sände oss den fina bilden från Knut Lundmarks grav (se förra W-bloggen), har accepterat hedersuppdraget som vårt "lokalombud" i Älvsbyn. När Monika hör något eller läser något om Knut Lundmark, rapporterar hon till oss.

Jättebussigt, Monika!

Rymdkonst på TBO hela sommaren!

Kulturen hör hemma hos oss, inte minst konsten. Så nu på lördag 1 juni invigs två konstinstallationer av konstnären Sergio Gio  på vårt observatorium i Oxie:

☛ Det ena konstverket är en rymdraket – barnen kommer att älska den! – och det andra ett jättestort vindspel.

☛ Som framgår på TBO:s hemsida håller vi öppet för medlemmar och allmänheten mellan kl 14-16 på lördag. Sergio Gio kommer själv att berätta om sina installationer.

Extra bonus: Vid bra väder kommer vi även att ge tillfälle till att observera solen och solfläckar genom specialteleskop.

Installationerna i Oxie är en del av ett antal konstmanifestationer arrangerade under samlingsnamnet Freakshow, i sin tur en del av projektet Formalin.  Utställningen pågår till den 25 augusti.

Kopal kom på det!

Jag satt och läste om astronomen Zdeněk Kopals bidrag om novor i Vistas in Astronomy (1956) och skrattade högt när jag såg att jag för länge sen  skrivit "haha!" i kanten på ett ställe:

Nämligen sidan där Kopal påpekade att det faktiskt finns stjärnor som inte förvandlas till novor och alltså inte drabbas av, som han skrev,  den dödliga sjukdomen nova-itis!

Tjeckiskfödde Kopal – professor i Manchester, tidigare karriär på Harvard – kom att bli en av månens stora utforskare, vilket framgår ur hans underhållande memoarbok Of Stars and Men (kom 1986). Flera av samtidens stora astronomnamn porträtteras. En av dem är vår Nobelpritagare Hannes Alfvén.

Stjärnor blir äldre med natriumsnål kost

ESO gick i kväll ut med ett pressmess som berättar att astronomer förväntar sig att stjärnor som solen kommer att kasta ut en stor del av materialet i sina utkanter när de närmar sig livets slut. Men nya observationer av en gigantisk stjärnhop gjorda med ESO:s Very Large Telescope visar att de flesta stjärnor – mot alla förväntningar – aldrig ens når denna fas i sin utveckling.

Det internationella teamet bakom observationerna fann också att halten av grundämnet natrium i stjärnorna var en perfekt indikation för att förutspå hur stjärnorna dör.

Ur pressmesset:

✔ Astronomerna har länge trott sig förstå hur stjärnor utvecklas och dör. Detaljerade beräkningar förutspår att stjärnor med en massa som liknar solens går igenom en period i slutet av sina liv då de gör åt med sitt sista bränsle och kastar ut en stor andel av sin massa i rymden i form av gas och stoft. Fasen kallas den asymptotiska jättegrenen (på engelska asymptotic giant branch, AGB).

✔ Det utkastade materialet sprids ut i rymden och blir sedan en del av råmaterialet när nästa generations stjärnor bildas. Denna cykel då stjärnorna förlorar material som sedan ger upphov till återfödelse är viktig för att förklara hur universums innehåll och kemi utvecklas med tiden. Processen ger också upphov till materialet som krävs för att bilda planeter – och till och med ingredienserna för organiskt liv.

✔ Men när den australiensiske teoretikern Simon Campbell vid Monashuniversitetets centrum för astrofysik i Melbourne letade igenom gamla artiklar hittade han spännande antydningar om att vissa stjärnor kanske inte följer de här reglerna och kanske helt enkelt kan hoppa över AGB-fasen. Han berättar:

– För en forskare som gör modeller av stjärnornas fysik lät dessa antydningar galna! Alla stjärnor ska gå igenom AGB-fasen enligt våra modeller. Jag dubbelkollade allla tidigare studier med fann att detta inte hade undersökts ordentligt. Jag bestämde mig för att göra det själv, trots att jag inte tidigare hade så mycket erfarenhet av observationer. 

✰  ✰  ✰

✔ Campbell och hans team använde ESO:s Very Large Telescope (VLT) för att noggrant studera ljuset från stjärnor i den klotformiga stjärnhopen NGC 6752 i den södra stjärnbilden Påfågeln. Denna stora boll av åldriga stjärnor innehåller både en första generation stjärnor, samt en andra generation som bildades något senare. Dessa två generationer stjärnor kan skiljas åt tack vara att de innehåller olika mängder natrium – vilket kan mätas upp från de högkvalitativa data som man fick från VLT. 

– FLAMES, en spektrograf med hög upplösning som kan observera många objekt samtidigt, var det enda instrumentet som kunde ge oss riktigt högkvalitativa data samtidigt för 130 stjärnor. Med det kunde vi också observera en stor del av klothopen samtidigt, säger Campbell. 

✰  ✰  ✰

✔ Resultaten överraskade. Samtliga AGB-stjärnorna i studien tillhörde den första generationen stjärnor, som har låga halter natrium. Men ingen av andra generationens stjärnor, med högre halter av natrium, hade kommit till AGB-fasen. Så många som 70 procent av de stjärnorna höll inte på att gå igenom den sista förbrännings- och massförlust-fasen.

– Det verkar som att stjärnor måste “äta natriumsnålt” för att kunna nå AGB-fasen när de blir äldre. Den här observationen är viktig av många anledningar. Dessa stjärnor är de som lyser starkast i klothopar – så det borde alltså finnas 70 procent färre av dessa stjärnor än vad teorierna förutspår. Det betyder också att våra datormodeller av stjärnor är ofullständiga och måste fixas! avslutar Campbell.

✰ ✰ ✰

✔ Teamet förväntar sig finna liknande resultat i andra stjärnhopar och nya observationer är planerade.

Tunga bjässar i lokala galaxhopen

Vad som förenar och skiljer den lokala galaxhopens zoo av tunga, massiva OB-stjärnor, Luminous Blue Variables, gula och röda superjättar och Wolf-Rayet stars diskuteras i detta papper.

Ganska begripligt faktiskt!

Compton fick veta Hemligheten på McDonald Observatory

Det tillhör en av den moderna fysikens mest spännande  kapitel hur uranatomens splittring blev känd i forskarvärlden.

Det fanns försök att i USA hemlighålla de första experimenten. Öppenheten på andra sidan Atlanten var desto större.

En av atombombens kommande konstruktörer Arthur Holly Compton befann sig rentav 1939 vid invigningen av McDonald-observatoriets nya 2-meters teleskop i Alpine, Texas, när han fick veta att kärnfysiker vid Columbia University lyckats splittra uranatomer så att en myckenhet neutroner utlösts.

Idén om en nukleär kedjereaktion stod klar för Compton redan innan spalten i kupolen hade öppnats under invigningen av världens då näst största reflektor (idag kallat "the Otto Struve Telescope"). 

Den fossila jättegalaxen NGC 1132

En av de märkligaste elliptiska galaxerna i universum är NGC 1132 i stjärnbilden Eridanus/Floden, de fossila resterna efter en rad galaxkrockar där överlevande kompakta dvärggalaxer och klotformiga stjärnhopar snurrar som bin runt bikupan.

Världens största teleskop riktas ofta mot himlakroppen, som ligger drygt 300 miljoner ljusår bort. Utforskning med  hjälp av det ena Gemini-teleskopet har resulterat i denna rapport.

En kompositbild i optiskt ljus och i röntgen togs av HST och Chandra-sonden för några år sen:

NGC 1132 är ungefär 120 000 ljusår i diameter (något större än Vintergatan) och upptäcktes av John Herschel 1827.

Dyra brallor

Lars Olefeldt berättar att Luke Skywalkers urblekta jeans, som Mark Hamill bar i den första Stjärnornas krig-filmen 1977, har sålts på auktion för 36 000 dollar.

Det är pengar det också.

Lämna ett svar