Hoppa till innehåll

Nr 66 2013

Bara i kväll:

Fredagsmys med asteroidpassage

Peter Linde, vår observante ordförande, uppmärksammar oss på asteroiden 1998 QE, som passerar jorden detta dygn 31 maj på ett minimumavstånd av 6 miljoner km. Himlakroppen är 2,7 km i diameter och visar sig ha en – måne på 600 m! Bildbeviset kom igår från Goldstone/NASA:s 70 meters antenn i Californien:

Enligt NASA är 16 procent av alla kända asteroider antingen dubbla eller trippla system.

Detaljgranskar vi den långsamt roterande asteroiden visar den tecken på nedlagskratrar.

En NASA-animation av paret ser ut så här:

Peter Linde påpekar att vi bör kunna se asteroiden från vår egen Oxiehorisont 1 juni:

– Den är svårobserverad men inte omöjlig. V=11.2m i Vågens stjärnbild, 18 grader över horisonten i syd kl 23.30 den 1 juni.

På nätet kan asteroidens passage i kväll kl 20:30 UTC följas på dessa webbadresser:

http://events.slooh.com/

http://www.virtualtelescope.eu/webtv/

Internetteleskopen är alltså gång från cirka kl 22.30 svensk tid i kväll fredag 31.5.

En märklig novell av Carlheim-Gyllensköld

En ahauppsats!

Jag har ju i samband med mina (erkänns) ytliga August Strindberg-studier ständigt stött på namnet Vilhelm Carlheim-Gyllensköld, fysikern, astronomen, norrskensspecialisten som blev en av Strindbergs verkligt förtrogna TROTS att de hade vitt skilda åsikter om astronomiska fakta.

Gustav Holmberg, vår idéhistoriker i Lund, har skickat mig en copy av en artikel i idé- och lärdomshistoriska årsboken Lychnos 1995 i vilken Gustav och Anders Carlsson berättar den märkliga historien om hur Karl Bohlin sparkade Carlheim-Gyllensköld från Stockholms observatorium och hur det i sinom tid avsatte en anmärkningsvärd, aldrig publicerad (förrän 1995)  novell från den senares sida.

Novellen utspelas på Stockholms gamla observatorium och är både en sorts uppgörelse med men också en kärleksförklaring till Bohlin. Och astronomin!

Det noteras också att Carlheim-Gyllensköld brädades av Janne Rydberg när den nya fysikprofessuren skulle tillsättas i Lund, vilket inte hindrade att Carlheim-Gyllensköld med tiden blev en av den svenska fysikens portalfigurer, inte minst vid utseendet av Nobelpristagare i fysik (Einstein!).

Hur många variabler finns det?

Wikipedia uppger att den ryska generalkatalogen över variabla stjärnor i sin senaste version har med 46 000 variabla stjärnor i Vintergatan och 10 000 i andra galaxer.

Generalkatalogen finns ju numera på nätet och antalet har säkert stigit med ett antal tusen.

Det finns fler variabla stjärnor än det finns amatörastronomer, så det är bara att hugga för sig!

Ernst Zinner framhöll  i sitt  historiska översiktsarbete Geschichte der Sternkunde (1931) upptäckargången:

1786 12 st

1844 18 st

1856 53 st

1875 143 st

1888 225 st

osv …

1927 3000 st.

Antisemitiska astronomer – fanns de i Sverige?

För en tio-femton år sen då den gamle fascisten Per Engdahl avlidit, trodde jag att den siste antisemiten försvunnit från Malmö.

✡ Jag kände Engdahl väl och vet var han stod, även om han gärna ville framstå som en blid äldre gentleman (blind!) på gamla dar. Beläst var han. Jag gästade ofta hans blindförening för att prata om böcker.

✡ Nu är antisemitismen ett faktum igen i rikets tredje stad, och det känns angeläget att solidarisera sig med det fåtal hundra  Malmöjudar som finns kvar genom att  t ex delta på kippavandringarna genom stan. Många yngre Malmöjudar har flytt stan för Israel, där de känner sig säkrare.

✡ Hur var det med de svenska astronomerna under krigsåren? Var stod de? Jag har alltid varit orolig över att jag skulle finna nått brunt  "fall" i Lund och Uppsala, men gudskelov inte. Knut Lundmark var visserligen ledamot av Astronomishe Gesellschafts styrelse och det känns inte bra att se honom sitta på möten i Tyskland på 30-talet med hakkorsflaggan i bakgrunden. Men han var inte med i någon tyskvänlig förening, han ogillade att tyskarna försöket göra Kopernikus till tysk och han uteblev från inbjudningar till Tredje riket. Dock var han god vän med Hitler-beundraren Sven Hedin, bevisat av att jag i min ägo har ett Hedin-foto som denne skänkt Lundmark.

✡ På Lunds Observatorium verkade ju också Lundmarks konkurrent Walter Gyllenberg, vars hustru var starkt engagerad på den engelska sidan – hon var en ledande kännare av allt brittiskt inom den akademiska lundasfären. Hon vaccinerade säkert en och annan.

✡ Allt detta utreds förtjänstfullt i Sverker Oredssons bok Lunds universitet under andra världskriget: Motsättningar, debatter och hjälpinsatser (Lunds universitetshistoriska sällskap, 1996). Där vi också kan läsa att astronomen Anders Reiz gjorde tappra försök att slå sig fram inom studentpolitiken.

✡ Vill man läsa något bra om "judefrågan" i Uppsala under krigsåren rekommenderas Ola Larsmos bok Djävulssonaten – Ur det svenska hatets historia (Bonniers, 2007). Jag hittar inga astronomer överhuvud taget omtalade i den boken.

✡ Naturvetarna klarar sig överlag. Värre var det med medicinarna, teologerna och historikerna. Och Fredrik Böök

Dagens Göteborgsvits

– Vilken himlakropp har störst betydelse för trädgårdsodlingen?

– ?

– Jordmånen.

(Tack till Lars Olefeldt för bidraget.)

Lämna ett svar