Hoppa till innehåll

Nr 95 2013

Lyckad Perseid-kampanj på TBO

Kompisarna inom ASTB hade framför allt en lyckad måndagskväll med Perseiderna – ett 100-tal besökare räknades in på Tycho Brahe-observatoriet, det var tjo och tjim när meteorerna fräste till och osedvanligt paranta ISS-passager noterades också till allmän förjusning. Och som det är alltid på himlavalvet: Det är GRATIS underhållning ovan där!

Annars har vädret varit si och så på våra sydskånska breddgrader, men på andra platser har årets upplaga av Perseiderna setts desto bättre. Astrofotografen himself, Göran Strand, tog från jämtländska latituder denna bild härom kvällen:

Görans hemsida: www.astrofotografen.se

På astronet.se kan ses flera meteorer men framför allt  en snygg Perseid från Åhus horisont.  Fotograf där: Stefan R Nilsson.

Kolla även popast.nu.

Hur gammal är Methusalem?

Plötsligt har HD 140283 alias Methusalem börjat spöka igen i nyhetsflödet (tack bl a till Bertil Falk som följer science-intresserade Huffington Post på nätet):

Enligt tidigare mess från NASA är det en orimlighet att ett stjärnbarn är äldre än dess föräldrar, och Methusalem-solen är en utmaning: Den har enligt en beräkning en ålder = 14,5 miljarder år, en ålder som är större än det kända universums (13,7 miljarder år). Det har till och med pratats om 16 miljarder år i nån rapport!!!

Eller?

✔ Det är klart att det är alternativet "Eller?" som gäller. Men stjärnan på 190,1 ljusår från oss i Vintergatan är extremt gammal, Mätningarna har en osäkerhet på bortåt en miljard år (800 000 000 yrs), så kosmologerna behöver inte svettas mer än normalt när de sitter böjda över sina ekvationer. Pennsylvania-astronomen  Howard E Bond har justerat åldern neråt och skriver tidigare i år i en rapport:

✔ "The age of HD 140283 does not conflict with the age of the Universe, given the  ±0.8 Gyr uncertainty."

✔ HD 140283 rör sig väldigt fort över himlavalvet, ett bevis på att stjärnan ramlat in i vårt system utifrån Vintergatans halo (= gamla stjärntrakter), och den lär slungas ut igen i dessa ytterkantsområden med den gravitionella centrifugalkraftens hjälp. Dess materieinnehåll, "metallisiteten", påvisar att det är en gammal stjärna med mest väte och helium. Stjärnan kommer förmodligen från början från en dvärggalax utanför Vintergatan och har sen sugits in i vår närhet för ungefär 12 miljarder år sen.

Det spännande för oss glada amatörer är att stjärnan kan ses i Libra/Vågens stjärnbild som en 7:e magnitudens sol.  Och den rör sig kolossalt fort över himlavalvet, en fullmåne på 1500 år.

Methusalem kallas den förstås efter Bibelns egen ålderman.

Gåtan är löst!

Bildgåtan i förra W-bloggen är nu löst. Så här ligger det till påpekar Peter Modie på vår bildbyrå IBL i Ljungbyhed (som sitter på mängder av astronomiska rariteter!):

Solar eclipse observers, 1907. These telescopes are being used in the study of the total solar eclipse of 14 January 1907 (Gregorian calendar). The date was 1 January 1907 in the Julian calendar in use here at the time. Photographed near the Cherniaevo Station in the Tian Shan mountains above the Saliuktin mines, Golodnaya steppe. The Golodnaya steppe is today known as Mirzachul steppe and is in the Central Asian countries of Uzbekistan and Kazakhstan, but was then part of Tsarist Russia. Photographed by Sergei Mikhailovich Prokudin-Gorskii.

SN 2013ej

Den ljusa supernovan SN 2013ej (runt 12m visuellt) visar på ovanligt kraftig polarisation i dagsaktuella spektrumstudier.

Perfekt Iapetus-ockultation

På nätet snurrar nu en ovanligt snygg för att inte säga PERFEKT ockultation av en stjärna av  Saturnusmånen Iapetus.

Den kloka enögda (!) Ugglan

Det var nått mystiskt med Wiliam Parsons,  Lord Rosses  teckning av Ugglenebulosan, M97 runt 1850.

"Ugglan" hade två ögon, men efterkommande observatörer såg bara ett öga. Ugglan hade "slutit ena ögat", blinkat till.

Stämmer  detta?

Ett par 1800-talsböcker påpekar gåtan med den enögda nebulosan, och det kan ju finnas massor av förklaringar. En, ganska osannolik tycker jag, är att den observante Lorden verkligen såg fel.

En annan att en av stjärnorna i ena ögat, i realiteten framför nebulosan, i själva verket har rört på sig, ut ur ögonhålan genom sin egenrörelse.

Kan det ha varit en planet/asteroid/komet som han råkat få in?

En fjärde  förklaring… ja, jag vet inte. Jag är öppen för idéer. Det borde gå att räkna både på det ena och det andra. Hur långt ligger Ugglan från ekliptikan? Jag har i skrivande ögonblick inte riktigt geografin klar för mig däruppe.

Det vet jag däremot att i dag ser M 97 ut så här:

Stjärnan i "mittelen" är ursprungsstjärnan till nebulosan, men så finns det ju ett par stjärnor till i bilden som kan ha spökat för den gode lorden.

M 97 har 8000 år på nacken, består av väte, helium, syre, kväve, svavel och nebulosan expanderar med en hastighet på 30-40 km/s.

Mittstjärnan är en vit dvärg, ligger visuellt på 14m, har en massa på 55-60 procent av solen och har en yttemp på 123 000 K. En typisk vit dvärg.
 

Aktuell reaktion från uppskörtade flygresenärer

Tack till Lars Olefeldt som hittat bilden:

Lämna ett svar