Hoppa till innehåll

Nr 111 2013

Astronomins Dag och Natt snart här

Lördag 28 september är det Astronomins Dag och Natt över hela riket, en på papperet imponerande manifestation från den svenska astronomiska communityn. Yrkesforskare och amatörer samsas om den viktiga uppgiften att visa upp vad vi håller på med.

Tycho Brahe-observatoriets hemsida framgår vårt fullspäckade program som börjar kl 15.00 kombinerat med "live"-inslag vid våra teleskop,.

Programmet bisseras kl 19.

Vad övriga Sverige håller på med framgår här.

G-kraften & Tiden

Neil deGrasse Tyson ger inte upp. Här fortsätter han att prata om hur gravitationen påverkar tiden.

Tack till Lars Olefeldt, som hittat filmsnutten.

En ultratät galaxnabo

Astronomerna fascineras av HST/Chandras senaste upptäckt:

En extremt tät granngalax med beteckningen M60-UCD1. På engelska beskrivs den som en "ultra-compact dwarf galaxy", och vi kan förstå varför: 

►Galaxen ligger nära M60, ungefär 54 miljoner ljusår bort, den väger runt 200 miljoner ggr mer än solen och hälften av massan finns inom en radie på bara 80 ljusår.

► Eller: Stjärntätheten är 15 000 ggr större än i solens närhet.

Det är trångt om saligheten här.

Omöjlig Curie-kommentar

Apropå vad Madame Curie tänker i den roliga bilden från 1927 (förrförra W-blogen) påpekar Mikael Strandänger:

Pierre Curie blev väl nedtrampad av en häst redan 1906…?

Ja, det stämmer. Nobelpristagaren Curie föll offer för en trafikolycka i Paris. När han gick på Rue Dauphine 19 april 1906  glattade han i regnet och föll under en framrusande hästdroska. Han dog på fläcken. Så Marie Curies kommentar 1927 kan inte stämma.

Vintergatsbulbens AGB-stjärnor

Vi lärde oss en massa nytt om Vintergatsbulben – den centrala ansvällningen – och dess stjärnor, inte minst deras metallicitet och vad det avslöjar om stjärnevolutionen, när vår lundaastronom Nils Ryde underhöll på senaste ASTB-mötet.

Nils Ryde är bl a medförfattare till denna kortrapport om bulbens gamla röda jättar, AGB-stjärnorna.

Arsenik på liv och död

En diskutabel upptäckt om arsenikbaserat liv har ju diskuterats för inte så länge sen av NASA, och nu påpekar W-bloggens medicinare Carl-Olof Börjeson följande:

– Med arsenik har man tagit folk av daga i hundratals år. Napoleon, t.ex.  Nu går arseniken en ny vår till mötes som läkemedel vid en typ av leukemi – nu också lungcancer.

Mathilda Thorén vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö vid Lunds Universitet disputerar på avhandlingen "Hypoxic Adaptation and Arsenic Trioxide" i dag 27 september 2013. 

Citat:

Att använda arsenikföreningar i läkande syfte har sitt ursprung i Kina och har använts mot olika sjukdomar i flera tusen år. På 1970-talet gjorde arseniken comeback inom cancerforskningen, och numera används arseniktrioxid mycket framgångsrikt för behandling vid återfall av blodcancersjukdomen akut promyelocytisk leukemi (APL).

I avhandlingen visas att arseniktrioxid är lika effektivt på odlad småcellig lungcancer som på APL-celler, och vid försök på möss hämmades i de flesta fall cancertillväxten drastiskt. 

Förnämlig bok om Ven

Boken En liten prick i det smala sundet – Om Ven och livet kring Öresund på Tycho Brahes tid (MonitorFörlaget) skrevs av Helena Hultqvist Silfverhjelm (1942-2006 )och kom ut postumt 2010. Det är en MYCKET trevlig bok med diverse info om Ven på Tychos tid som vi inte tänker på- bordsskick, mat, bönderna, drycker, grönsaker och frukt (krikon, kvitten, surkörsbär). Noterar också att en av Tychos förmodade fiender,  Christoffer Walkendorff förekommer – den mannen ska vi syssla med en del framöver hade jag tänkt i ASTB:s  "historiska klubb".

Lennart (se nedan) och Helena bodde länge på Ven, jag tror faktiskt att Lennart i sin egenskap av tidigare yrkesastronom bodde längre på Ven än Tycho! På pallen är Lennart definitivt.

En bokslukare!

Tack för alla privata kommunikationer med positiva kommentarer vad gäller min lilla  bok Stjärnfall ("en liten bok om ett stort ämne"), so far so good. Från gamle Stockholmsastronomen och nationalencyklopedisten  Lennart Hultqvist (se ovan) kom denna kommenterande bild – det är ju nästan så man drar sig till minnes den egna så kallade bokslukaråldern…

Lennart berättar samtidigt:

– Om upptäckten av universums expansion och Knut Lundmark verkar det finnas ytterligare en kandidat, som nästan samtidigt som Lundmark drog vissa slutsatser om det hela. Det är fråga om en viss Carl Wirtz.

– Om detta står det på sidan 302 i The Cambridge Concise History of Astronomy, utgiven av Michael Hoskin. Där nämns också att Edwin Hubble tillerkände Wirtz viss uppmärksamhet i denna fråga, innan Hubble slog till och mätte förmodligen bättre än övriga astronomer med det stora Hooker-teleskopet.

Lennart berättar också, och detta är nytt för mig, apropå Frida Palmér:

I Göran Sonnevis 800 sidor tjocka diktsamling Bok utan namn får man veta att den store poeten hade Frida som lärare i gymnasiet. I Halmstad alltså.

Jag ska jaga fram dikten.

   

Lämna ett svar