Hoppa till innehåll

Nr 34 2018

Okänt för de flesta av oss, men…

En astronom har fått en Oscar!

Det händer att astronomer lockas till Hollywwod t ex som experter när rymdfilmer ska göras. Till och med vår egen Knut Lundmark var i Hollywood och besökte den svenske filmlegenden, regissören och skådespelaren Victor Sjöström. Lundmark försökte även får demonregissören Cecil B DeMille att göra en långfilm baserad på Lundmarks Tycho Brahe-manus. DeMille avböjde men lät meddela att han själv hade ett amatörteleskop uppe i Hollywood Hills där han bodde.

Allra märkligast: Det finns faktiskt en astronom som fått en Oscars-statyett!!! Året var 1953, och teleskopmakaren Henri Chrétien, vars optiska tricks (hyperboloidiska speglar) ligger bakom dagens stora teleskop på Hawaii och i Sydamerika,  fick vid galan en delad statyett för sitt jobb bakom CinemaScope-tekniken. Då såg han så här glad ut tillsammans med den tidens superstjärna Olivia de Havilland:

1461760541carte-membre-2016

Chrétien med kollegan G W Ritchey omtalas bl a i Jean-René Roys bok Unveiling Galaxies: The Role of Images in Astronomical Discovery  (Cambridge UP, 2017), en alldeles förträfflig bok. Inte minst för att författaren tar ställning för Knut Lundmark mot Edwin P Hubble i deras strid om galaxklassificeringen. Hubble anklagade Lundmark för att ha plagierat honom, vilket bevisligen var felaktigt.

Vulkanutbrottet på Hawaii

Hur påverkas observatorierna på Hawaiis vulkantoppar av det aktuella utbrottet, som bara verkar tillta? Redan för ett par veckor sedan stod detta på Keck-observatoriets hemsida.

Bläckfisken en alien?

Kommer bläckfisken ursprungligen från yttre rymden? En vetenskaplig artikel, som Lars Olefeldt fått nys om, utesluter inte att ägg, som legat invävda i kometers organiska ytmaterial, en gång landat i världsoceanerna, och sen har processen gått som den gjort.

images

Utomjording?

Argumenten är bl a  de "icke-evolutionära" inslagen i bläckfisken, den plötsliga närvaron av ett djur med stor hjärna, kameraliknande ögon, kamouflagetekniken m m. Nån felande länk har forskarna – hittills – inte hittat, vad jag förstår.

Kina siktar mot månens baksida

Ett av de svåraste teknikprojekten inom rymdfarten har Kina som avsändare: Att sända en landare till månens baksida och relä:a över information till jorden därifrån.

Reläsatelliten, som ska sköta kommunikationerna, sändes upp 21 maj och senare i år skickas landaren Chang'e-4 upp.

Reläsatelliten läggs i en fast L2-position 455 000 km från jorden.

Chang'e-4 förväntas landa i Aitken-bassängen, som utlovas erbjuda ett eldorado för de kinesiska månforskarna.i åtminstone tre år.

chang-e-4[1]

Även Sverige är med i projektet om vilket kan läsas här.

Supernovor stod för massutdöendet?

Ett antal gånger har livet på jorden hotats att helt utraderas och nu samlas bevisen för att två supernovasmällar i solens närhet kan ha orsakat massutrotningen på vår hemplanet.

Nytt planetarium i Norge

Norrmännens stolthet,  solobservatoriet Harestua några mil norr om Oslo, har fått en alldeles förträfflig populärvetenskaplig utökning: Ett toppmodernt planetarium i tre våningar (två under jord).

Info – och bilderna nedan – återfinns här.

snohetta-planetarium-visitor-center-solobservatoriet-norway-designboom-02[1]

d00c39850e91bc1b96a5b58d4e9168e7_1024w

Arkitekterna bakom bygget är knutna till arkitektfirman Snøhetta.

Planetariebyggen är tidens melodi. Nyligen invigde ESO nere i högkvarteret Garching, Tyskland, ett nytt folkligt centrum ("ESO Supernova"), och i Malmö, på vår hemmaplan, är ju planerna att bygga in en så kallad domteater i gamla Tekniska museets lokaler där vi brukar hålla till på våra stormöten. Här ska bl a astronomi  och rymdprojekt visualiseras å det härligaste!

Lämna ett svar