"En aktuell studie har visat ett samband mellan fullmåne och försämrad sömnkvalitet, till exempel djupsömn, insomningstid och total sömntid. Studien genomfördes under kontrollerade förhållanden, vilket innebar att månljuset i sig kunde uteslutas som orsak.  Det har diskuterats att relativ sömnbrist skulle kunna trigga epileptiska anfall och därmed indirekt knyta samman måne och epilepsi. I det förindustriella samhället var det kanske ett rimligt antagande. Låt oss inte glömma att ljuset från en glödlampa på 100 W är sjuttio gånger starkare än fullmånen.

maanen-i-gadekaeret[1]

Månen har alltid utmanat oss. Här en klassisk ill av Storm P.

Anekdotisk information antyder att det är svårare att blodstilla om månen är i nedan. De allra flesta studier talar dock starkt emot. Det har inte gått att styrka ett samband mellan månens faser och förlossning eller förlossningskomplikationer. Det finns heller inget stöd för ett samband mellan månens faser och arbetsbelastningen på akuten."

Torgerson avslutar sin artikel:

"Månen lyser över oss som den gjort också för våra förfäder. Nuförtiden med betydande konkurrens från städernas ljusföroreningar. Någon direkt påverkan på hälsa och sjukdom har inte gått att styrka vetenskapligt, även om en viss påverkan på sömnen ter sig sannolik. Detta till trots kommer månen att fortsätta fascinera oss. Månen kommer alltfort att lysa för rumlare på väg hem och följa älskande par till porten."

Wallenberg-fint

Bland mottagarna av slantar, 18 miljoner SEK i fem år, och ära (i form av titeln Wallenberg Scholar) från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse återfinns i senaste omgången Anders Ynnerman, som vi i ASTB besöktes av i fjor. Han förde oss ut på häpnadsväckande resor i rymden!

I motiveringen står:

Visualisering är ett oslagbart forskningsverktyg och kunskapsspridare och spelar en avgörande roll för utforskning av data och för mänsklig interaktion. Visualisering är även ett kraftfullt verktyg för kommunikation och lärande, ett verktyg som också överbryggar gapet mellan forskare och allmänhet.

Med hjälp av forskningen inom visualisering kan enorma datamängder omvandlas till bilder som såväl experter som allmänhet kan ta till sig och förstå. Visualiseringarna kan föra oss in till kroppens minsta beståndsdelar likaväl som ut i rymdens yttre utmarker. Algoritmer tillåter oss att med egna ögon se vad som händer under en nanosekund i en av molekylerna i kroppens celler lika väl som vid tidens begynnelse miljarder ljusår bort från Jorden.

Anders Ynnerman i rymden[1]

Anders Ynnerman i sitt rätt element. Bildkälla: Lindköpings universitet

Anders Ynnerman och hans medarbetare ska nu dyka ner i de teoretiska fundamenten för vetenskaplig visualisering, för att ge en injektion till alla de vetenskapsgrenar där visualisering i dag är ett oundgängligt verktyg, men också för att gå på djupet med den artificiell intelligensen.

Ett av målen är att med hjälp av visualisering öppna AI:s svarta låda och visa upp såväl vad de enorma mängderna träningsdata innehåller som hur de tränade neurala nätverken ser ut. Vet vi det kan vi också bättre förstå och kanske påverka och förbättra de algoritmer som styr maskininlärningen.

En grundförutsättning för den forskning som också bedrivs inom Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, WASP, där Anders Ynnerman har en central roll, är att människan kan kliva in i loopen. De autonoma systemen ska fungera som beslutsstöd, människor ska kunna ta till sig information från systemen och även kunna återkoppla tillbaka till automatiken. Även här kommer forskningen att ge viktiga bidrag.