Hoppa till innehåll

Nr 71 2019

ALMA (1):

Här bildas dubbelstjärnor

Vi känner alla till dem men vi vet inte mycket om hur de bildas: Dubbelstjärnorna, de fysiskt sammanhållna  paren.

Nu kommer ett mess från ESO som påtalar att astronomer har använt radioteleskopet ALMA för att ta en extremt högupplöst bild på två gas- och stoftskivor där unga stjärnor växer till. Dessa cirkumstellära skivor matas med material från en större skiva via filament i ett komplext kringelliknande mönster. Observationerna av detta märkliga fenomen kastar nytt ljus över de tidigaste stadierna i stjärnornas liv och hjälper astronomerna att förstå hur dubbelstjärnor bildas.

eso1916a[1]

Bildkälla: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), Alves et al.

De nyfödda stjärnorna på bilden utgör de yngsta medlemmarna i en liten stjärnhop i den mörka nebulosan Barnard 59, som i sin tur utgör en del av den stora Pipnebulosan.

Om vi påpekar att bakom den enligt vår mening spektakulära bilden ligger det fantastiska ALMA-maskineriet, så förvånas väl ingen.

Hela ESO-messet återfinns här.

Forskningsresultaten publicerades 3 oktober i tidskriften Science.

ALMA (2):

 

Jupiter in på bara mässingen

​ALMA, som ju står för Atacama Large Millimeter/submillimeter Array,  riktas då och då även mot planetsystemets medlemmar. Som här när gasjätten Jupiter avslöjar vad han har under det yttersta atmosfärlagret:

jupiter_ALMA_redfig2[1]

Bildkälla:  ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), I de Pater et al.; NRAO/AUI NSF, S. Dagnello

Vi befinner oss femtio km under planetens synliga frysta, ammoniakdominerade översta lager, kanske trettio km ovanför det flytande vattenlager som här tros finnas. Området bestämmer vad som händer i Jupiters yttre lager, stormar, våldsamma åskväder etc.

Notabelt är att i ALMA-messet berättas att det var amatörastronomer som såg en eruption 2017 i Jupiters atmosfär. Larmet gick, varpå både radioteleskopet ALMA och Hubble ST riktades mot gasdominanten. Resultatet här på en utplattad Jupiterbild:

jupiterFig4_ALMA-HST-1024x983[1]

Bildkälla: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), I de Pater et al.; NRAO/AUI NSF, S. Dagnello; NASA/Hubble

Tittips: Glöm inte BLÅSA UPP bilderna på din skärm!

"And the winner is…"

På tisdag f m får vi veta vem som tagit hem årets nobelpris i fysik. Blir det någon med astronomisk/astrofysisk koppling, Shep Doeleman, initiativtagaren till det otroliga projektet att avbilda det svarta hålet i M87, blir det Wendy Freedman, som ägnat större delen av sitt forskarliv åt att bestämma  Hubble-konstanten… eller blir det något helt annat, danskan Lene Hau för hennes och hennes teams prestation att bromsa upp ljushastigheten i diverse lösningar och kristaller?

Med start kl 11.45 tisdag 8.10 direktsänder Kungliga Vetenskapsakademien tillkännagivandet på sin  hemsida.

Mira på gång upp

Helt planenligt är alla variablers variabel, Mira, omikron i Cetus, på väg att nå sitt maximum om en tid – just nu ligger stjärnan runt 3:e magnituden, för en månad sedan gick den knappt att skönja för blotta ögat.

Fullmånen ställer till det

När fullmånen för en tid sedan trängde sig emellan kåkarna i Pisa, fick tornet sig en törn och började vika ner sig.

Bildbevis från Nils Gallilé:

762v55hrt9m31

Lämna ett svar