Hoppa till innehåll

Nr 73 2019

Svansföringen allt tydligare hos "Håkans komet"

Nya beteckningen på den nyligen upptäckta interstellära kometen är  C/2019 Q4 (Borisov), berättar Håkan Barregård.

För en vecka sen lät han med sin sofistikerade utrustning på obset i Beddinge ta  40st 1 minuter långa exponeringar, som visar hur den interstellära kometen rör sig mellan stjärnorna.

– Och nu kan man faktisk skymta lite av en svans i de kometstackade bilderna.

2i-comb

Klicka upp bilden!!! Foto: Håkan Barregård

– Tyvärr var det molnigt natten innan då den passerade ett 10-tal bågminuter vid sidan om den aktiva galaxen NGC2903. Både kometen och galaxen hade gått att fånga i samma bild med min större färgsensor. Hade gett en lite extra touch åt den exotiska besökaren!

Tyvärr är astronet.se-sajten onåbar för tillfället.

Fint Zeiss-teleskop på Crafoords

Tack till Klas Hyltén-Cavallius som noterar att just nu är auktionen på gång: Ett verkligt fint, välbevarat Zeiss-teleskop med stativ och tillbehör är till salu till högstbjudande.

Sista dag för auktionen är 20 oktober.

hd_item_1188067_2b02d9e9bb[1]

Med Klas delar jag nyfikenheten: Vem, kan ha ägt denna raritet från 1920-talet?

Lundmark framme i Nobelpris-diskussionen

Tack till vårt lokalombud i Stockholm, Carsten Nilsson, som lyssnade på prof Lars Bergströms radiokommentar stunden efter nobelpriset i fysik hade blivit känt. Bergström erinrade om den svenske kosmologen Lundmarks spekulationer om den mörka materian så tidigt som 1930. En artikel på tyska spökar i sammanhanget.

Fakta i målet är faktiskt detta:

1. 1928 publicerar han "The masses and mass-ratios of anagalactic nebulae" i Arkiv för matematik, astronomi och fysik, Band 21 A N:o 10, där han på pp 6 skriver om gravitational mass och luminous mass och har, vad jag vet. med de allra första mätningarna av relationen Dark + Bright matter / Bright matter.

2. 1929 utvecklar han resonemanget i en stor artikel i Populär Astronomisk Tidskrift, Häfte 1 och 2,  "Stjärnsystemens byggnad och övriga egenskaper". Pp 38-40 diskuterar han åter igen skillnaden mellan galaxers "graviterande massa" och "lumonisitetsmassan". Jag har en stark känskla av att det är denna artikel han helt enkelt översatte till tyska 1930.

Jämför storlekarna

Hur stora är, sedda från vår hemmaplanet, månen, Jupiter, Saturnus, ISS (Internationella rymdstationen)? Hans Hilderfors hittade denna intressanta jämförelse på spaceweather-sajten:

https://spaceweathergallery.com/indiv_upload.php?upload_id=156830

Pete-Lardizabal-D3CC4FCE-F1D3-48C7-8CCE-41F70CE9BB27_1570833826_lg[1]

Blås upp Pete Lardizabals bild på din skärm ordentligt!

Vintergatans krasch med en – Korv…

För åtta till tio miljarder år sedan brakade en dvärggalax in i Vintergatan, ett avgörande ögonblick i vår egen hemmagalax historia. Senaste rapporten om smällen med denna "Sausage Galaxy", Korvgalaxen, återberättas i en rad rapporter som utgår från Gaias noggranna stjärnstudier.

fZKyTCMmT4ZWGBNnbtR6dm-650-80[1]

Bildkälla: Grand (HITS, Germany), A. Fattahi (Durham, U.K.) and the Auriga Collaboration )​

Lämna ett svar