Hoppa till innehåll

Nr 85 2019

Bildextra:

Lundmarks asteroid på språng

Vi saxar från TBO:s hemsida:

Den legendariske lundaprofessorn Knut Lundmark grundade ju vårt sällskap 1937. Några objekt på stjärnhimlen bär hans namn. Ett av dem är asteroiden 1334 Lundmarka som vi nyligen fångade med det fjärrstyrbara teleskopet i Oxie. 

Asteroiden upptäcktes 1934. Dess diameter uppskattas till 30 km och dess omloppstid kring solen är 5 år. Under tidiga hösten passerade jorden på "innerbana" vilket innebar att asteroiden var i opposition. Den 29 och 31 okt observerades Lundmarka från Tycho Brahe-observatoriet med den känsliga CCD-kameran på Celestron 14 teleskopet. Varje observation bestod av 10 st 30 sek exponeringar, dvs sammanlagt 5 min. Vid tidpunkten var dess magnitud ca 15.5

Så långt vår ordf Peter Linde, som ledde jakten på Lundmarks asteroid.

Aligned_Lundmarka2_compmark[1]

Klicka på bilden så kommer den upp i stort format och animationen kommer igång. Bildkälla: TBO/P Linde

Tilläggas kan väl att upptäckaren Karl Wilhelm Reinmuth var verksam vid Heidelberg-observatoriet (eg. Landessternwarte Heidelberg-Königstuhl) och var god vän med Lundmark. Vid detta observatorium hade även den av Lundmarks starkt beundrade Sverige-vännen Max Wolf tidigare varit verksam.

Heidelberg-institutionen var länge  ledande i jakten på nya asteroider.

Det var med Wolf som Lundmark fick namna den oregelbundna dvärggalaxen i den lokala gruppen kallad just WLM (Wolf-Lundmark-Melotte), som utforskas ständigt och jämt – här är en aktuell rapport om de röda superjättarna, här en om gränsvärden för den mörka materien i WLM.

Lundareaktion mot Musks satellitsvärmar

Vi bad Urban Eriksson (nedan), expert på våra himmelska ljusföroreningar och ny chef för Nationellt ResursCentrum för Fysik (NRCF) i Lund  – grattis!?! – säga något om Musks satelliter.

th4LPRTJBG

Bildkälla: LU

Här är Urbans reaktion:

"Om det tycker jag INTE!
Det är en generellt sett dålig idé eftersom det kommer generera ännu fler ljusa prickar på himlen som rör på sig. Det kommer att störa för astronomer i deras strävan att fånga
himlens ljus. Helt klart en form av ljusförorening, som förvisso kanske inte drabbar gemene
man men det blir inte lätt att ta långa exponeringar med teleskop framöver.
Det är min åsikt i detta."

75593729_2540084229403265_7797988965314723840_n[1]

Syn för sägen! Härom natten 22 nov var meteorsvärmen Monocerotiderna chanslösa mot Musks Starlink-satelliter. Bilden från La Palma Observatory, Kanarieöarna.

Lämna ett svar