Årets första Mt Hindby-news:
Delfinnebulosan infångad
– Delfinnebulosan är en något ovanlig, mycket ljussvag planetarisk nebulosa (PN) i stjärnbilden Cassiopeia. Den betraktas som ett av de mer extrema exemplen på interaktionen mellan PN och det interstellära mediet (ISM). Den är som brukligt i grunden nästan cirkulär till formen men centralstjärnan rör sig snabbt i riktning mot ”Delfinen”.
– Den expanderande gasen från centralstjärnan kolliderar med det interstellära mediet och gasen lyser starkare i centralstjärnans rörelseriktning på grund av ett ”chockvågsfenomen”.
För den intresserade har Hans bifogat en artikel från 2006 som beskriver en ”triple-wind model” som förklaring till utseendet på Sh2-188.
Som vanligt råder vi läsaren – klicka upp bilden på din skärm eller app.
Foto: Hans Hilderfors
– När nebulosan först observerades på 1950-talet trodde man att det rörde sig om en emissionsnebulosa och Stewart Sharpless infogade den därför i sin katalog över Hα-regioner. På 60/70-talet ändrades tolkningen till att det var en supernovarest. På 80-talet gjorde nya mätningar att uppkomsten bedömdes bero på massförlust från en stjärna till det ISM, således en planetarisk nebulosa.
– Åldern uppskattas till 7500 år och avståndet från oss till 710 ljusår.
– Bildbearbetningen var krävande på grund av att Sh2-188 är ljussvag. Ytljusstyrkan enligt Stellarium är, om det stämmer, ynka 29,7 mag/arcsek^2 vilket jag antar är de bakre svagare partierna. Bildsignalen låg endast marginellt över brusnivån trots relativt lång exponeringstid.
Bildfakta: Datum: 2020-01-04, Plats: Trädgård i Malmö
Optik: Refraktor 130mm f/4,5
Kamera: Monokrom CCD med filterhjul
Exponering: Hα 26 x 600s, OIII 12 x 600s, RGB 32 x 30s vardera
Summa exponering: 7h 24min
Bildfält: 56´ x 45´ med norr uppåt och öster till vänster