Hoppa till innehåll

Nr 50 2020

Det var bättre nu

Nog har det skett en del i vår community genom åren. Då, när tidskriften för vår älskade paraplyorganisation SAS aka Svenska Astronomiska Sällskapet körde igång under diverse födslovåndor, såg omslaget ut så här:

Nu flaggar redaktören Robert Cumming för kommande nummer med denna etta:

Krock med dvärggalax ”födde” solen?

Var det så att solsystemet bildades när Vintergatan och Sagittarius-dvärggalaxen kolliderade? Ja, om vi ska tro några spanska Gaia-mätande forskare. Dvärggalaxen (= Sagittarius Dwarf Spheroidal Galaxy) vräkte igenom Vintergatans plan, vilket ledde till en koncentration av kosmiskt stoft och förhöjd grad av stjärnbildning inom en ”2 kpc-bubbla” runt vår sol.

Så här tänkte vi oss.Bildkälla: R. Ibata (UBC), R. Wyse (JHU), R. Sword (IoA)

Dvärggrannen är märklig. Den går i en polarbana jämfört vintergatsplanet runt 50 000 ljusår från Vintergatans mitt och har passerat Vintergatan flera gånger i det förflutna. Möjligen har dessa stjärnbildande passager, som skedde för 5.7, 1.9 och 1.0 miljarder år sedan,  även hjälpt till att ge vår hemmagalax dess spiralstruktur.

Och som bonus då vår hemmastjärna.

Nature Astronomy har hela storyn. Artikeln bär titeln ”The recurrent impact of the Sagittarius dwarf on the star formation history of the Milky Way”.

Med dvärgen är förbundet den klotformiga stjärnhopen M 54, som är ett mysterium i sig. Innehåller stjärnhopen rentav ett svart hål? Svar: Sannolikt.

Lund dalar men ändå i topp

QS-rankingen av världens universitet har många vänliga ord om Lunds universitet, som denna gång dalat ner till 96:e plats på världsrankingen – bäst i Sverige (före KTH) men en bra bit efter Köpenshamns U med Niels Bohr Institutet som tung aktör.

Notabelt är att bland lundafördelarna omtalas Masters-utbildningen inom astrofysiken.

Universitetet i Malmö är inte ens med på listan.

Klassisk komet sedd och mätt

Det sydtyska Wendelstein-observatoriets närstudier 2017 (Fraunhofer 2 m-teleskop) av den jordstrykande kometen 41P/Tuttle-Giacobini-Kresak – miniavstånd  0,14 AU – har nu publicerats i Astronomy & Astrophysics.

Kometen är en klassiker, upptäckt redan 1858, och är nåbar med en fältkikare när den är på vår hemmaplan.

Kometen genomgick enligt den tyska studien flera dramatiska förändringar. Bild ur rapporten nämnd i texten.

The beginning of the end?

Säkert mer än etthundra av världens professionella teleskop stod stilla när coronaviruset härjade som värst. Nu har en del av det stora maskineriet börjat komma igång igen (Keck, Gemini North m fl), men fortfarande råder ”stabsläge” på flesta håll.

Tänk om en supernova briserat  i Vintergatan just nu…

Tycho-besök på Ven

Eftersom vi får lov att resa lite mer framöver men inte mera avspänt, så kolla gärna vad som gäller för Tycho Brahe-museet på Ven.

God reklam

Hans Hilderfors fantastiska  protuberansbild i förrförra W-bloggen har nu blivit reklam på fb för kameratillverkaren:

Lämna ett svar