Hoppa till innehåll

Nr 62 2020

Två sätt att dokumentera NEOWISE-kometen

Alla sätt att se kometen NEOWISE är bra utom de dåliga… här är två exempel på de bästa:

När Johan Kärnfelt var ute på fältet härom kvällen tog han denna bild med sin handhållna mobilkamera genom ett litet teleskop, en refraktor på 100 mm öppning. Det fungerade mycket väl – kärnan tydlig, huvudsvansen tydlig:

Foto: Johan Kärnfelt

På andra sidan spektrumet, om vi säger så, har vi proffsastronomerna, som senast gett oss denna närstudie från Planetary Science Institute.  Bilderna för en vecka sedan visar två (färgförstärkta) versioner i två våglängder.

Bildkälla:  Planetary Science Institute’s Input/Output facility)/Jeffrey Morgenthaler, Carl Schmidt.

Idén om kometer som smutsiga snöbollar håller fortfarande 100-procentigt, något paradigmskifte där är inte att vänta, men spännande är det likafullt att följa NEOWISE-kometen. Solens värma får isen att direkt övergå i gasform, och när det gäller stoftpartiklarna – bilden t v –  är det relativt enkel mekanism: Lättare material slungas längre bak i svansens bana än tyngre partiklar.

Ljuset från atomärt natrium – bilden t h – är en speciell historia, som bara kommer till synes i mycket ljusa kometer (Hale Bopp, ISON).

Instrumenteringen som använts har tidigare brukats för att mäta Jupitermånen Ios vulkanism vs Jupiters magnetfält och Merkurius natriumsvans.

Samtidigt erinrar NASA:s  Parker Solar Probe i en upptagning 5 juli att det då verkade finnas två plasmasvansar (översta i bilden)- BLÅS UPP bilden på din skärm:

Bildkälla:  NASA/Johns Hopkins APL/Naval Research Lab/Parker Solar Probe/Guillermo Stenborg

Och här har vi Svenska Astronomiska Sällskapets ordförande och hans aktuellaste kommentar i Expressen-tv: https://www.expressen.se/tv/nyheter/nu-i-veckan-kan-du-se-kometen-neowise-i-sverige/

PS. Jag har inte sett kometen själv förrän  i kväll (17.7) – min enkla   fältkikare räckte för att jämställa kometen med Halleys över Stenskogen, Höör, 1986, och Hale Bopp över Dekanen, Malmö,  lååångt senare. Men ändå:  Lika fascinerande!

Ny ”svensk” supernova

Nu har han gjort det igen – amatörastronomen Gregor Duszanowicz i Åkersberga har hittat ännu en supernova, avrapporterar Christian Vestergaard.

Upptäckten gjordes fotografiskt från Hakos Astro Guest Farm i Namibia, Afrika; www.hakos-astrofarm.com. 
SN 2020ohg ligger i en galax med katalognumret IC 4654 och magnituden vid upptäckten var 15,5.

När Christian ställde frågan till Gregor hur många supernovor han egentligen upptäckt, blev svaret:

– Vet inte. Men det är i varje fall 17-19 stycken!

Upptäckarbilden

Boken om Thulin har kommit

Det låter stort, men nu har Lars Olefeldts och ”min” bok om Enoch Thulin, den skånske flygarpionjären, kommit. Titeln Enoch Thulin – En utställning till minnet av en aviatör avslöjar vad skriften handlar om: Den fina Thulin-utställningen på Svedinos bil- och flygmuseum i Ugglarp, Halland.

Utställningen öppnade i fjor i samband med 100-årsminnet av Thulins dödsstörning över Landskrona.

Bokens upplaga? 4 ex!!! Ett till mig, ett till Lars, ett till museichefen Björn Svedfelt och ett till Kristian Herrlin, barnbarn till Thulin.

I Lund, innan han gav sig aerodynamiken i våld på allvar (första fil dr-avhandlingen i ämnet i Sverige), studerade Thulin astronomi bl a för prof C V L Charlier. Hans store mentor var dock fysikern Janne ”Konstanten” Rydberg.

Uppslag ur boken

Dagens Betelgeuse skapades genom sammanslagning?

Datasimuleringar ger vid handen att för bara några hundra tusen år sedan kan Betelgeuse mycket väl ha svalt en grannstjärna i ett ursprungligt binärt system.

Gick det till så? Bildkälla: Chatzopoulos et al. 2020

Idén skulle framför allt  kunna förklara den röda jättens snabba framfart genom Vintergatan och en del andra anomalier. Betelgeuse klassas som en ”runaway star”.

Urban syns i mediabruset

Vi är inte direkt buskablyga inom vår astronomiska samfällighet och vi syns ofta i mediaflödet. Som här Urban Eriksson i Sydsvenskan 14 juli (tack f tipset till Peter Hemborg) – glöm inte klicka upp texten på din skärm:

Fynd i arkivet

Ett gäng inom ASTB har börjat rota i sina gömmor för att samla ihop material till vår egen malmöitisk/lundensiska historia. Detta fyndet, ett gammalt tidningsklipp, kan jag inte underlåta att återge allmogen. Vi befinner oss på gamla obsis i Lund och Björn Stenholm och Ingemar Lundström försöker begripa sig på den nya planetariemaskinen:

Sitter du själv på potentiella bidrag till vår historia, kontakta vår ordförande Peter Linde.

Lämna ett svar