Hoppa till innehåll

Nr 72 2020

Extra: En solnära komet var tre

Härom dan noterade de solgranskande sonderna SOHO och STEREO en komet över solen. När forskarna fingranskade kometen visade den sig bestå av tre delar.

Från NASA:s kamera Heliospheric Imager (HI-1) ombord på STEREO kunde denna animation 5-9 augusti sammanställas – BLÅS upp bilden på din skärm så kommer animationen igång:

Utslängda moln förmörkade Betelgeuse

Åsikterna går fortfarande i sär vad gäller orsakerna till Betelgeuse dramatiska nedsläckning i vintras. Senaste bidraget kommer från ett team som använt Hubble-teleskopet och som visar att stjärnan vräkt ut mängder av mörkt material i vår riktning, vilket förmörkat stjärnan – från oss sett.

Såg det ut så här när Betelgeuse släcktes ner? Bildkälla:ESO, ESA/Hubble, M. Kornmesser

Nu tror vi så här:

Att ett gigantiskt stoftmoln skapades när superhet plasma sprängdes ut i rymden från en stor kokande konvektionscell, som bubblade upp genom stjärnans atmosfär, passerade genom jättestjärnans yttre kallare lager där materialet kyldes ner och sedan la sig som ett skymmande stoftmoln mellan stjärnan och oss.

Bakom HST-mätningarna ligger bl a välkända Andrea Dupree,  som vi skrivit om tidigare. Hon är knuten till The Center for Astrophysics/ Harvard & Smithsonian. 

Varför det blev som det blev i vintras kan ha att göra med en koppling av Betelgeuse variationscykel, som var helt ”normal” under nedsläckningen,  plus konvektionscellens bubblande utåt uppåt.

Läs gärna HST-messet i sin helhet, för det kommer mera. Dupree och hennes kolleger håller stenhård koll på Betelgeuse bl a i UV-området och har bokat in nya HST-observationer om några veckor.

Leifs unika sf-novell

I MARS-bulletinen nr 17 1966 (bara 54 år sen…) publicerade Leif Andersson en sf-novell med denna kemiska titel:

 

Leif var en hängiven kompis till oss inom MARS, blev tv-kändis efter segrarna i SVT:s Kvitt eller dubbelt, studerade astronomi i Lund, skapade LF3, sf-föreningen i Lund, och gjorde så småningom karriär inom astronomin i USA. Han var i själva verket en av Plutoforskningens moderna pionjärer.

Tack vare Peter Linde har vi grävt fram Leifs novell, som jag skickat till hans dåvarande hustru, idag Gloria McMillan i USA. Hon håller som bäst på  att få översatt novellen till engelska.

På svenska börjar Leifs resonemang så här:

”Liv?”, frågar journalisten Marksam en forskare.

”Livet överallt”, lyder vetenskapsmannens svar.

Här är det engelska introt:

”Life?” 
”Life everywhere.” The biologist looked up from the biodetector’s fluorescent screens and saw that it was Marksam, the journalist, who asked. ”One and a half billion years before our time and still, or rather already, there are traces of protoplasm everywhere in the oceans. But the bulk seems to be in one fairly limited area in the southern hemisphere. I think, if goes back some tens of millions of years, we will find what we’re searching for. ”


End of first par. of the story…

Leif i klassisk teleskopmiljö: Vid Schmidt-teleskopet på Kvistaberg. Foto: Privat

Sen är det över

När värmedöden kramat ut allt i universum och den sista supernovan eller snarare det sista exemplaret av en ””black dwarf supernova” briserat, är det definitivt slut för vårt universum. Läs varför här.

Men det var kul så länge det varade. Några triljoner triljoner år. 10^32000 år för att vara mera exakt.

”Temperamentsfulla” bilder från guldlockszonen

Om du är på väg att drabbas av värmeslag vill jag svalka dig med en  bild av vår ASTB:are Hans Hilderfors, Hans som inte främmande för spännande miljöer på jordklotet med minustemperaturer:

Själv är jag en fegis och när det härom dan bara var 23 gr på morgonen på min altan var jag tvungen bylta på mig. Brrr.

 

Lämna ett svar