Hoppa till innehåll

Nr 79 2020

”Någon ser dig”

– Detta är egentligen en testbild för att kolla gränserna för nya kameran, Asi 6200 mm. Testobjektet är M57 aka ringnebulosan i Lyran. Den har en mycket ljussvag yttre halo som oftast inte ses på bilder, berättar Hans Hilderfors.

– Jag testade med i sammanhanget kort exponeringstid och lyckades vid bildbehandlingen få med antydan till denna halo som lyser rött i Hα. Detta tack vare kamerans höga känslighet parat med låg brusnivå. Ringnebulosan är ett mycket litet objekt, bilden beskuren till 6x 3,5.
 
Bildfakta.  Optik:  Refraktor 130 mm,   f/4,5.
                  Kamera:  CMOS monokrom med filterhjul.
                  Exponering: Hα 12 x 5 min,  RGB  48 x 20 sek.
                  Datum:   2020-08-31.

Detta allseende öga – med unik halo –  får W-bloggens ansvarige att erinra om ögat i valvet i S:t Johannes, Malmö. Jag vet fortfarande inte om det är ett  argt bevakande öga eller ett öga som kärleksfullt håller koll på oss. Jag hade hellre sett Ringnebulosan i kyrktaket!

Trippelstjärnor sliter itu planetbildande skiva

Ett internationellt forskarlag har funnit det första beviset på att multipelstjärnor kan slita sönder sin omgivande planetbildande stoftskiva, förvrida den och bilda snedställda ringar.

De nya forskningsresultaten indikerar att exotiska planeter, inte helt olika Tatooine i Stjärnornas krig, kan bildas i skivor runt multipelstjärnor. Resultaten baseras på observationer med Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) och Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA).
Pressmeddelandet med bilder och filmer finns på ESO:s sajt.

ALMA-teleskopet, där ESO är en partner, och SPHERE-instrumentet på ESO:s Very Large Telescope, har avbildat GW Orionis, ett trippelstjärnsystem med en märklig stoftskiva. Observationerna visar att systemet har en förvriden planetbildande skiva med en snedställd ring. Med SPHERE-instrumentet kunde man för första gången observera (till höger) skuggan som den inre ringen kastar mot den övriga skivan. Detta gjorde det möjligt att beräkna ringens och skivans tredimensionella struktur. Den vänstra bilden visar en konstnärlig illustration av den inre regionen i skivan, inklusive den snedställda ringen, baserad på en datormodell. Bildkälla: ESO/L. Calçada, Exeter/Kraus et al.

Ny Sophie Brahe-entusiast

Vi har fått en ny trevlig bekantskap inom den astronomihistoriska  communityn här nere. Han heter Bo Jonsson, bor i Sölvesborg, och har börjat rota i Sophie Brahes liv och gärning.

Vi är bägge överens om at det finns alltför många blottor i Sophies liv och Bo är på gång att reda ut några. Bl a väntar kontakter med Rigsarkivet i Köbenhavn.

Bo bor närmast granngårds med ett par ”misstänkta” platser i Sophie Brahes liv i nordöstra Skåne.

Bo tipsar bl a om denna sajt för adelsfamiljen Walkendorff.

Åkersberg

Kommer ni ihåg när vi inom ASTB hade vår astronomi/konstutställning på Stiftsgården Åkersberg i Höör?

Ett mycket trevligt  arrangemang, som toppades av ett par saker: Kommande ärkebiskopen Antje Jackelén lät sig (kors)förhöras om sin hållning till de yttersta astronomiska tingen, och bortgångna paret Gunnel Cavalli-Björkman och Hans Cavalli-Björkman lät oss få visa några av i deras ägo förekommande  Olle Svanlunds stora galaxmålningar. Otroligt!

Jag var på Åkersberg idag av andra, mycket personliga skäl och gläds över att stiftsgården sakta men säkert är på väg tillbaka efter tuffa Corona-månader. Den som i sin ensamhet vill sitta och filosofera över ”meningen med livet” så är adressen Frihetens kapell, den som vill njuta av ett spa och till och med gå en skånsk vallfartstur känner sig även hemma här.

Vi behöver sådana här miljöer för reflektion.


 

Lämna ett svar